"Det är typiskt romskt att alltid laga mycket mat”

Mat är en viktig del i många romers liv. Puttrande köttgrytor, mustiga gulaschsoppor och kåldolmar ger en snabb bild av vad romsk mat är men det beror också på vem du frågar och på personens ursprung.

Irén Horvatne och Teresa Kwiatkowski har skrivit kokboken Romska maträtter som samlar recept på soppor, smårätter, varmrätter och efterrätter skrivna på svenska,lovara och på polsk romani.
- Romsk mat förenar oss. Det finns några maträtter som är typiskt romska men vi har också påverkats av maten i de länder vi kommer ifrån, säger Irén.

Under en termin träffades romer för att laga mat tillsammans på Malmö Romska Idécenter och eftersom dokumentation behövdes för projektets redovisning och det saknades en romsk kokbok i Sverige kom tanken på att samla recepten i en kokbok. Deltagarna lagade gamla familjerecept och jämförde sedan med varandra för att enas omoch fastställa ingredienser och mått till recepten. Historiskt har maten lagats på känsla.

Romsk mat både förenar och skiljer sig åt beroende på kockens ursprung. Finska romer äter finsk mat som olika typer av lådor. Romer från Balkan äter till exempel cevapcici, fyllda paprikor och burek och romer från Polen, Tjeckien och Slovakien äter mat med surkål och knödel.Många av maträtterna har sitt ursprung i Östeuropa som Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen.

Något som alla romska grupper äter är kåldolmar och vitkål är den vanligaste ingrediensen. Maten är kaloririk vilket har sin historiska förklaring, kalorierna behövdes för det liv man levde. Ofta äter man minst två maträtter varav en soppa till förrätt som kan vara till exempel en gulaschsoppa och en huvudrätt med kött.

De vanligaste kryddorna är svartpeppar, paprikapulver och Vegeta som är en kryddblandning från Kroatien. Romska maträtter är kända för att vara röda eller ha något rött i sig som till exempel paprika eller paprikapulver.
- Jag skulle säga att en köttgryta som heter perkelt är den vanligaste maträtten. Nästan alla maträtter innehåller kött men det kan vara olika typer av kött som sidfläsk, oxkött, kyckling eller höna, säger Teresa.

I kokboken finns ett exempel på en köttgryta gjord på komage som tar två-tre timmar att tillaga.

Till vardags blir det enklare mat annars är de romska maträtterna kända för att vara många och ta lång tid att tillaga, särskilt till fest.
- Romsk mat äts vid alla högtider och då är det vanligt att det bjuds på schnitzel, potatissallad, kåldolmar, soppa och köttgryta, säger Teresa.

Teresas favoriträtt är just kåldolmar och det tycker hon är ett måste vid alla högtider.

Även mängden mat är utmärkande för romsk matkultur, menar Irén.
-På helgen lagar jag alltid fyra till fem maträtter. Jag lagar aldrig mat för bara fyra personer för jag vet aldrig vem som kan komma på besök och det är vanligt att man inte ringer innan. Det är typiskt romskt att alltid laga mycket mat.

Själv är Irén vegetarian och har inga särskilda favoriträtter. Hon menar att det är annorlunda att vara vegetarian i romska sammanhang. Hon ber aldrig om annan mat i förväg utan tar av den maten som hon kan äta som potatis och annat som är köttfritt.

I kokboken finns också recept på bakverk och andra godsaker som retes som är en typ av strudel som till exempel kan fyllas med ricottaost eller äppleochgomboci, en knödel gjord på potatis och mjöl med fyllning som kokas.I bokens recept fylls de med plommon. Ett vanligt bröd är bokoli bakat på sidfläsk eller bacon.

Intresset för kokboken var stort när den kom 2015, berättar Teresa.
- När boken var ny presenterade vi den på Stadsbiblioteket i Malmö och det var mer än 100 personer där för att lyssna. De romer som var med och tog fram recepten till boken var mycket stolta.

KARIN SKOGLUND

Sidan uppdaterad 2018-03-21