Artiklar

Romsk delaktighet i arbetet med nulägesbeskrivningen

På årets mänskliga rättighetsdagar på Stockholmsmässan presenterade Länsstyrelsen i Stockholms län sitt arbete med att ta fram en nulägesbeskrivning av arbetet med romsk inkludering. 

En rapport som bygger på intervjuer med romer och enkätsvar från kommuner, som genomförts tillsammans med myndigheter och romska sakkunniga.
- Många gånger ställer myndigheter frågor utan att tala med romer. I nulägesbeskrivningen var vi med från början och tittade på intervjufrågorna och språket utifrån ett romskt perspektiv och efteråt kom vi med synpunkter på texten, sa Kristoffer Andersen, romsk sakkunnig men även tjänsteman på Arbetsförmedlingen i Malmö.

Regeringens strategi för romsk inkludering 2012-2032 som slår fast att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en jämnårig icke-rom ligger till grund för uppdraget. Nulägesbeskrivningen är ett uppdrag från regeringen. Senast en nulägesbeskrivning gjordes var år 2014.

Denna nulägesbeskrivning och den från 2014 skiljer sig åt i flera avseenden när det gäller upplägg och genomförande, vilket påverkar möjligheten till direkta jämförelser av resultat. Denna nulägesbeskrivning ger en övergripande bild av hur arbetet utifrån regeringens strategi för romsk inkludering fortlöper inom verksamhetsområdena utbildning, arbete, bostad, hälsa, social omsorg och trygghet, samma områden som pekas ut i strategin för romsk inkludering.

Nulägesbeskrivningen utgår från mänskliga rättigheter, ska ha ett jämställdhetsperspektiv och genomsyras av principen om icke-diskriminering. Fem myndigheter har inom sina områden tagit fram underlagsrapporter. Länsstyrelsen i Stockholm har i uppdrag att sammanställa dessa till en nulägesbeskrivning.

Karin Junehag Källman, utredare och samordnare för Folkhälsomyndighetens arbete med nationella minoriteter deltog i samtalet och berättade om betydelsen av att träffa och intervjua romer.
- Genom arbetet fick vi en verklighetsbeskrivning av romers situation. Vi träffar annars sällan människorna bakom de undersökningar som myndigheten gör.

Regeringen har tidigare utsett fem pilotkommuner och sedan 2016 fem utvecklingskommuner som ska utveckla metoder för arbetet med romsk inkludering. Folkhälsomyndigheten skickade enkäter till alla pilot- och utvecklingskommuner och genomförde intervjuer med 23 romer i olika åldrar och med olika bakgrund i fem kommuner om deras upplevelser av sin hälso- och livssituation utifrån livsvillkor och levnadsvanor. På plats i kommunerna ordnade romska kontaktpersoner med att hitta informanter.
- Jag tyckte inte det var svårt att få förtroende från informanterna under intervjuerna. Jag upplevde många romer som mer reserverade när vi intervjuade för förra nulägesanalysen 2014, säger Karin.

Både Kristoffer och Karin upplevde att informanterna var positiva till att dela med sig och var öppna och ärliga i intervjuerna.
-Äntligen frågar någon vad vi tycker. Äntligen får vi vår röst hörd, tyckte många romer, säger Kristoffer.

En återkommande utmaning i arbetet med romsk inkludering är bristen på tillit till myndigheter som är ett resultat av diskriminering och kränkningar av romer genom historien.
- Det är inte lätt att vara rom i Sverige idag. Diskrimineringen av romer fortgår och är mer aktuell idag. Det hänger ihop med synligheten av romer från andra länder i det offentliga rummet. Många blandar ihop EU-migranter och den nationella minoriteten romer, säger Karin.

Diskrimineringen är en del av romers vardag och livsvillkor och påverkar romers möjligheter att ta del av sina rättigheter och är, menar Kristoffer, mycket påfrestande. Ett sätt att försöka undgå är att dölja sin identitet.

-Många romer byter efternamn när de söker jobb eller lägenhet. Det får negativa konsekvenser när de berättar att de är romer. Tyvärr får de bättre chanser i samhället om de döljer sin identitet. I varje situation måste de fråga sig, är det ett problem för mig nu att vara rom? Det är mycket påfrestande att leva sitt liv så.

Delaktighet och inflytande är grunden i minoritetslagstiftningen och en förutsättning för myndigheter att göra rätt prioriteringar i sitt minoritetsarbete. Det är minoriteterna själva som är rättighetsbärare och experter på sin situation. Kristoffer menar att myndigheter ofta tar fram ett färdigt förslag eller en färdig lösning som presenteras men är det vad romer behöver och prioriterar?
- Delaktighet och inflytande är extra viktigt för romer än övriga samhället som tar det för givet. Romer är vana vid att andra bestämmer över deras huvuden. Det är inte populärt och dessutom ger det inte resultat. Det är viktigt att romer själva får berätta hur de känner och upplever.

Under hela arbetsprocessen deltog ett tiotal romska sakkunniga i olika arbetsprocesser. De var med på planeringsmöten med Länsstyrelsen och myndigheter, de gav synpunkter på intervjufrågorna, deltog i vissa fall under intervjutillfällena som tolkar eller som stöd till informanterna, de läste utkast på rapporter och de slutliga versionerna efter språkgranskningar. Karin berättar att de romska sakkunniga varit en förutsättning för att kunna genomföra arbetet. Utöver delaktighet i arbetsprocessen kunde de romska sakkunniga också vara ett stöd i att skapa tillit mellan informanterna och intervjuarna.
- En romsk sakkunnig har ett förtroende från sin grupp och har en värdefull kompetens.

De sakkunniga var både män och kvinnor från olika romska grupper från olika delar av landet. De valdes utifrån sina sakkunskaper inom något av nulägesbeskrivningens områden och utifrån tidigare erfarenhet av att samarbeta med myndigheter.

Enligt Kristoffer har arbetssättet skapat en jämlik balans och han tycker att han och de övriga sakkunniga har haft lika mycket möjlighet att påverka som tjänstepersoner på myndigheterna. Han anser att processen är ett bra exempel på hur myndigheter ska arbeta med inflytande och delaktighet enligt minoritetslagstiftningen.

-Arbetssättet borde tillämpas även i vardagliga processer, till exempel i skolan när barnet har dålig närvaro eller brister i resultaten. Skolan behöver tala med föräldrarna och inte sätta in åtgärder som de brukar. Där detta tillämpas har det fått bra effekt, till exempel där det finns en romsk sakkunnig eller brobyggare anställd som kommunicerar med den romska gruppen på ett annat sätt än myndigheten.

Kunskapen om romer överlag måste bli bättre så att förutsättningarna för ömsesidig tillit finns. Genom att involvera i ett tidigt skede och ge utrymme för påverkan kan delaktigheten stärkas, menar Karin.
- Vi behöver ta in romer och arbeta tillsammans, inte fatta beslut över deras huvuden eller komma med färdiga förslag. Vi måste utgå från romers perspektiv och ge dem ett inflytande på det som ska göras. Att få romers förtroende är jätteviktigt.

Kristoffer tycker att myndigheter inte ska vara rädda för särlösningar som både minoritetslagstiftningen och strategin för romsk inkludering är uttryck för.
- Individer har inte samma förutsättningar idag. Myndigheter behöver ha särbehandlande insatser för att jämna ut så att utfallet blir jämlikt för alla.

Länsstyrelsen i Stockholm har sammanställt alla myndigheters underlagsrapporter till en nulägesbeskrivning. Den redovisades till Kulturdepartementet den 14 december. Länsstyrelsen i Stockholm planerar för olika aktiviteter under 2019 för att sprida resultaten från nulägesbeskrivningen.

KARIN SKOGLUND

 

Sidan uppdaterad 2019-01-21