Artiklar

”Handlingsplanen är både normerande och aktiverande”

I Uppsala kommun är arbetet igång med att revidera kommunens handlingsplan Främja mänskliga rättigheter. Planen kommer möta det nya kravet i minoritetslagen om att anta mål och riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet.

- Nationella minoriteter kommer att bli ett eget målområde i handlingsplanen, säger Gro Hansen, utvecklingsledare på avdelningen för social hållbarhet på kommunledningskontoret i Uppsala kommun.

Handlingsplanen är kommunövergripande och utgår från Agenda 2030, diskrimineringslagen och tio-punkts programmet för Europeiska städer mot rasism. Planens syfte är att handleda kommunens nämnder och bolagsstyrelser i arbetet med att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna och motverka diskriminering och rasism. I dag omnämns de nationella minoriteterna under målområdet som handlar om att motverka diskriminering och hatbrott.
- Handlingsplanen för främjandet av mänskliga rättigheter är både normerande och aktiverande, säger Nina Klinge-Nygård, utvecklingsledare i kommunen och den som arbetar med nationella minoriteter på avdelningen för social hållbarhet.

Kommunen har olika typer av styrdokument med olika syfte.
- Ett normerande styrdokument handlar om att inta ett förhållningssätt i kommunens verksamheter. I en aktiverande handlingsplan ska vi i kommunen uppnå saker, säger Gro Hansen.

I planen pekas åtgärder ut, vilken nämnd som är huvudansvarig och vilka nämnder och bolag som är berörda samt status för åtgärden.
- Det är jätteviktigt att kunna följa upp arbetet. Från och med 2020 kommer åtgärderna i den nya handlingsplanen att följas upp i kommunens digitala uppföljningssystem, säger Gro Hansen.

På så sätt blir de nationella minoriteternas rättigheter en del av det ordinarie styrsystemet.

Propositionen En stärkt minoritetspolitik rekommenderar myndigheter att integrera mål och riktlinjer för de nationella minoriteterna i befintliga styrdokument om mänskliga rättigheter och demokrati men även i till exempel verksamhetsplaner. Det stärker bilden av att nationella minoriteters rättigheter är en del av mänskliga rättigheter och en del av myndighetens ordinarie verksamhet och styrsystem. Och det finns flera styrdokument i Uppsala som är relevanta.
- Vi håller på att ta fram ett barn och ungdomspolitiskt program där det finns åtgärder som handlar om barn som tillhör de nationella minoriteterna, bland annat om barn och ungas delaktighet, säger Nina Klinge-Nygård.

Utöver handlingsplanen Främja mänskliga rättigheter har kommunen aktivitetsplaner kopplat till budgetar som rör finskt förvaltningsområde och arbetet som utvecklingskommun för romsk inkludering. Planerna är på en detaljerad nivå och tas fram tillsammans med de nationella minoriteterna och berörda nämnder.

Men alla styrdokument handlar till sist om att omsätta mänskliga rättigheter i praktiken, menar både Gro Hansen och Nina Klinge-Nygård.
- Vi har vävt samman arbetet med nationella minoriteter med ett rättighetsbaserat arbete, säger Gro Hansen.

Att utveckla ett rättighetsbaserat arbete var en åtgärd i handlingsplanen för att främja mänskliga rättigheter och nu även ett uppdrag från kommunstyrelsen. Några olika kommunala verksamheter har under det senaste året fått utbildning och handledning för att förstå och kunna arbeta rättighetsbaserat. Arbetet fortsätter nu med att avdelningen för social hållbarhet utbildar ett antal personer i rättighetsbaserat arbete som i sin tur kan utbilda fler av kommunens medarbetare.
- Vi ska utgå från dem vi är till för och möta dem utifrån deras rättigheter, menar Gro Hansen.

Och för att kunna göra det krävs kunskap om mänskliga rättigheter och nationella minoriteters rättigheter.
- Kunskapen om nationella minoriteter är fortfarande låg. Den största utmaningen som de nationella minoriteterna möter i sin kontakt med kommunen är okunskap och diskriminering, säger Nina Klinge-Nygård.

Gro Hansen och Nina Klinge-Nygård kommer framöver att vara rådgivande och stödja förvaltningarna i hur de kan omsätta målen om nationella minoriteter i sina verksamhetsplaner. Och blir det som kommunen vill, kan Uppsala titulera sig MR-stad i framtiden. Runt om i världen finns städer som har utnämnt sig till MR-städer. Just nu pågår ett arbete nationellt, som Uppsala kommun deltar i, för vad som ska känneteckna en MR-stad.

KARIN SKOGLUND

 

 

Sidan uppdaterad 2019-06-14