Artiklar

"En utmaning hitta hållbara strukturer"

En tydlig struktur på samråden samt styrdokument som ger de nationella minoritetsfrågorna en tydligare struktur för vad som ska åstadkommas. Det är vad Stockholms stad tror är en god början för att de nationella minoriteterna ska få sina rättigheter tillgodosedda.

Sedan årsskiftet är Stockholms stad förvaltningskommun för tre nationella minoritetsspråk; finska, meänkieli och samiska. De två senare är nya sedan februari 2019.
- Vi bygger upp två nya förvaltningsområden. Vi behöver skapa nya, tydligare strukturer och relationer med minoriteterna samt bredda perspektivet, säger Heidi Englund, strateg på Stadsledningskontoret i Stockholms stad.

Där står Stockholms stad inför samma utmaningar som övriga kommuner, att hitta personal som kan språken.
- Det är svårt försörja våra verksamheter med personal som kan språken, men vi gör vad vi kan för att hitta en långsiktig lösning, säger Heidi Englund.

Peter Sidlund Ponkala, strateg på Stadsledningskontoret, säger att staden just nu genomför kartläggningar av nuläget gällande just språkkunskaper och kompetens på samiska och meänkieli.

Riktlinjerna, som antogs av kommunfullmäktige för snart ett år sedan, beskriver målen för arbetet med de nationella minoriteternas rättigheter och fördelar ansvar mellan stadens nämnder. Vid samma tid i fjol antog även fullmäktige Stockholms stads strategi för romsk inkludering.
- Vi är en stor stad och det är viktigt med styrdokument för att dessa frågor ska få genomslag, säger Heidi Englund.

- En utmaning är att hitta hållbara strukturer för samråden eftersom de nationella minoriteterna har begränsade resurser – det är ett utvecklingsarbete som vi gör tillsammans med minoriteterna, säger Peter Sidlund Ponkala.

En viktig del i arbetet hittills har varit att det numera på samråden finns rätt personer på plats.  Berörda förvaltningar deltar och på så vis har Stockholm stad lyckats korta leden från samråd till beslut.
- Tidigare upplevde minoriteterna att samråden inte var meningsfulla. Nu hålls samråden på en högre nivå och vi har ett borgarråd som ansvarar för att driva minoriteters rättigheter framåt, säger Heidi Englund.

Hon tycker att den största utmaningen nu är att visa resultat som gör att de nationella minoriteterna ser att arbetet leder någonstans.
- Det finns goda förutsättningar att bygga upp ett långsiktigt utvecklingsarbete och det finns en tydligare inriktning för vad som ska åstadkommas.

Det är viktigt att frågan om de nationella minoriteternas rättigheter är politiskt förankrad, menar de båda.  
- Stockholm stad ska vara ledande i arbetet med Agenda 2030 och hur arbetar vi med nationella minoriteter i en hållbar stad? Där är våra antagna riktlinjer och strategier viktiga, säger Heidi Englund.
- Det är viktigt att arbetet med nationella minoriteters rättigheter kopplas till det bredare arbetet med mänskliga rättigheter. Det ger frågorna en tydlig kontext, säger Sidlund Ponkala.

Vad händer nu framöver?

- I höst väntar samråd med var och en av de nationella minoriteterna. Då ska vi återkoppla med vad som har hänt med de frågor som minoriteterna menar att vi måste prioritera. Vi kommer också att ha öppna samråd så att fler ges möjlighet att delta i samråd med staden, säger Heidi Englund.

Förskola, modersmål, revitalisering och kultur är exempel på områden som de nationella minoriteterna lyft på samråden. Säkerhet är en annan fråga som den judiska gruppen lyft som särskilt viktig.
- Det handlar särskilt om att judiska personer ska ha tillgång till sin kultur och institutioner, till exempel synagogan. Säkerhetsfrågan berör Trafikkontoret och därför diskuterar vi nu hur vi ska ta oss an frågan tillsammans med kontoret och judiska församlingen. Vi fungerar som spindeln i nätet och uppdraget för staden är att den ska upp till de mänskliga rättigheterna och till de krav som ställs i minoritetslagstiftningen, avslutar Englund.

MALIN A JUNKKA



 

Sidan uppdaterad 2019-09-24