Stort intresse för finskan i Tierp: "Personal och chefer är av yttersta vikt"

Tierps kommun är en finsk förvaltningskommun sedan 2010. Trots detta var det endast 17 barn i kommunens förskola/skola som hade finska som modersmål 2015. I dag har intresset ökat enormt.

I dag, tre år senare, är det 50 barn som anmält sitt intresse till förskoleverksamhet och modersmålsundervisning i finska. Minoritet.se träffar Eila Väisänen, samordnare för minoritetsspråket finska i Tierps kommun, för att höra vad de gjort för att nå denna framgång.

När Eila tillträdde sin tjänst som samordnare började hon undersöka vilka strategier som fanns för att revitalisera ett språk. De flesta av barnen i kommunen kan nämligen inte finska hemifrån, berättar Eila, deras far- och morföräldrar kom till Sverige under 60- och 70-talen och för många så har språket försvunnit eftersom det inte har ansetts som viktigt att tala, skriva eller läsa finska.

Barnbarnen och barnbarnsbarnen till dessa sverigefinnar växer ofta upp med en känsla av att det fattas något, förklarar Eila. Hon menar att språket är den viktigaste kulturbäraren för att kunna identifiera sig med sitt ursprung.
- Till en början besökte och mailade jag förskolor och upplyste dem om att lagen krävde att de skulle erbjuda undervisning på finska. Att slå lagboken i huvudet på dem visade sig inte vara en framgångsrik strategi, konstaterar Eila.

Efter en tid kom Eila i kontakt med Petra Petersen, doktorand och forskningsledare på Stockholms universitet. Petra Petersen har forskat på roliga och stimulerande sätt för barn att bekanta sig med och lära sig språk i en kontext där det saknas andra som talar språket. Med hjälp av applikationer (”appar”) på pekskärmar och konferenssamtal kan språk göras levande och lärandet blir lekfullt.

Eila kände direkt att detta kunde vara en framgångsrik strategi för IT-kommunen Tierp. För att lyckas med att revitalisera finska insåg hon man var tvungen att agera strukturerat. Det behövde vara enkelt för förskolor att kunna leva upp till lagen om att ge barn möjlighet till undervisning på sitt minoritetsspråk. Förskolor och skolor behövde veta exakt hur de skulle arbeta. Därför såg Eila till att det först och främst fanns en handlingsplan och teknisk infrastruktur på plats.

Det första hon gjorde var att köpa in ett par pekskärmar, förskolans IT-ansvarig installerade valda ”appar” och så bjöds modersmålsläraren, förskolans pedagoger och andra nyckelpersoner in till en utbildningsdag som Petra Petersen höll i. Under utbildningen fick deltagarna bekanta sig med med ”apparna” på pekskärmarna. Alla tekniska hinder undanröjdes, väl på förskolan skulle allt fungera smärtfritt. Deltagarna på utbildningen fick också förståelse för vikten av revitaliseringen av det finska språket. Eila insåg att hela projektet skulle falla om det inte var ordentligt förankrat.

När utbildningens var avklarad så gjordes det en kartläggning inom förskolan där alla föräldrar fick information om sina rättigheter som nationell minoritet. Samtidigt fick de svara på om de hade behov av finskspråkig förskoleverksamhet och i vilken omfattning de önskade detta. Eila, berättar att eftersom förskolorna redan hade en handlingsplan, ett förankrat och tydligt arbetssätt samt en fungerade IT-struktur kunde de direkt möta föräldrarnas behov.
- Det hade varit förödande att kartlägga behov av finskspråkig undervisning bland barnen och sedan inte kunna möta upp önskemålen hos föräldrarna, säger Eila.

Satsningen skapade, på endast tre år, en nästan 400 procentig ökning av efterfrågan på undervisning i finska både på förskolan och skolan.

En av orsakerna till det ökade intresset för finska bland skolelever tror Eila är att den satsningen i förskolorna gav ringar på vattnet. Hon tror att äldre barn blir inspirerade av de yngre. När småsyskon som lär sig finska på förskolorna, börjar prata finska hemma, blir de äldre syskonen nyfikna på att lära sig mer. Människor inspirerar varandra, och det ger positiva cirklar säger Eila. Hon beskriver att en finskspråkig mamma berättade att hennes barn hade fått bekanta sig med finska på förskolan. En dag hade barnet kommit hem och frågat henne vad de skulle äta till middag på finska. Detta, att barnet, som inte fått lära sig finska hemifrån, kom hem och började prata finska fick hela familjen att börja samtala mer på finska med varandra.

Pekskärmarna användes mycket i början av projektet. Efter första kartläggningen av behovet av finskundervisning, anställdes en förskolepedagog som är ansvarig för modersmålet finska. Hon åker runt till de olika förskolorna för att ge pedagogisk verksamhet på finska.

Modersmålslärarinnan, förskolepedagogen och samordnaren har även blivit ett team med samarbete som gagnar alla.

Eila betonar att fortbildning av personal och chefer är av yttersta vikt. Människor byts ut, kunskaper behöver fräschas upp och nya chefer måste bli införstådda i verksamheten. Hon ser därför till att kontinuerligt anordna utbildningsdagar och vara i nära kontakt med förskolor och modersmålslärare och följer upp förskolornas arbete varje år.

Vid sidan av finskundervisningen i förskolor och skolor har kommunen satsat på att erbjuda finska tvåspråkiga kulturarrangemang till alla som bor i kommunen. Den finska kulturen ska inte bara ge de finskspråkiga barnen mervärde, säger Eila, alla kan få ta del av den.  Därför har hon exempelvis bjudit in den finska artisten Presidentens katt, till en teater/musikföreställning för de lite äldre förskolebarn på dagtid, anordnat en käpphästworkshop och anlitat finskspråkig clown/mimik workshop som höstlovsaktivitet, kantele konsert/workshop mm. Många i kommunen pratar fortfarande om dessa arrangemang som något väldigt positivt.

Eila funderar på att sprida sina arbetsmetoder och insikter utanför Tierps kommun. Hon tror att det goda exemplet är kraftfullt och kan inspirera. Eila är stolt över allt hon har åstadkommit på tre år.

PETRA KAHN NORD

 

 

Sidan uppdaterad 2019-08-22