Anne Kalmering ägnar sig mest åt sången i dag. Foto: Carolin Platzek

Anne Kalmering - alltid på väg mot nya mål

Artisten Anne Kalmering & Stahlhammer Klezmer Classic släppte för en tid sedan debutalbumet Vayter där de för vidare judiska folksånger och musik i ashkenazisk och sefardisk tradition. I höst ger de två konserter i Stockholm.

Anne Kalmering började sin karriär som skådespelare men i dag är det sången som tagit över. Hon kommer från en rysk-judisk familj.

Förutom att sedan många år tillbaka uppträda med jiddischsånger leder hon också ungdomskören Kum zing mit undz/Unga sjunger jiddisch tillsammans med sångaren Nils Harning, ger workshops i jiddischsång för barn och vuxna och är en drivande kraft bakom den årliga festivalen 5 folk där de i somras höll i allsång på jiddisch i Kungsträdgården. (se klipp i högra spalten)

Anne är även utbildad radioproducent och går att höra i P1:s Tankar för dagen. Det var i våras som Anne tog tag i att avsluta och göra klart debutalbumet Vayter, som betyder ”vidare, framåt” på jiddisch.
- Inspelningarna hade legat i 3-4 år. Jag är glad att vi gjort klart albumet, säger hon.

Så här skriver skivbolaget Kakafon records på sin hemsida: "Anne Kalmerings röst liknar ingen annan. Med sina själfulla och varma tolkningar av sånger på jiddisch och ladino har hon länge varit en central gestalt inom svensk-judisk kultur och har sjungit för riksdag, kungahus och skolbarn, på festival, begravning och fest, i radio och TV. Nu släpper hon, tillsammans med kritikerrosade Stahlhammer Klezmer Classic, debutalbumet Vayter. Albumet visar klezmermusikens enorma bredd – judisk folkmusik möter kammar-musik och cabaret i suggestiva och lekfulla arrangemang. Stahlhammer Klezmer Classic har sina rötter i Stahlhammer Orchestra som verkade i Polen 1920 -1939 med bl.a. violinisten Semmy Stahlhammers farfar och farbröder. Under andra världskriget sändes musikerna till ghetton och utrotningsläger. Nu för Semmy familjetraditionen vidare med nya gruppmedlemmar. Titeln Vayter betyder ”vidare, framåt” på jiddisch, och albumet är en hyllning till alla som vandrat före med sina sånger och sin musik."

På omslaget ser man Anne och resten av bandet kika ut från en bil på en väg i snöklätt landskap.
- För mig betyder Vayter på väg och vi bor här med jiddischkulturen och ville ha med snö, som det faktiskt finns delar av året i Sverige, på bilden, säger Anne.

Hur ser er publik ut?

- Den är blandad men vi har en trogen judisk publik  men även de som är folkmusik-intresserade, sedan är vi ute på skolor och där får vi en yngre publik. Det går att lyssna på oss digitalt också och plattan finns på Spotify så det finns en publik i Europa och USA också, där vi alla har spelat i andra konstellationer men inte i denna.

Vad är det unika med er musik?

- Folk känner nog att det är musik med rötter. Varje låt är en berättelse, som en teaterpjäs och vi har en bredd i innehållet. Vi har spelat i allt från källarlokaler till Riksdagen.

31 augusti lanserades skivan i Stockholm men en lyckad konsert. Nu här näst väntar en spelning på Teaterstudio Lederman i Stockholm den 16 oktober och sedan 30 november på samma ställe. Anne Kalmering ser fram emot spelningarna då hon gillar att spela live mest av allt.
- Jag kommer från teatern och tycker om live-spelningar.

Anne har många tankar och idéer om vad hon vill göra framöver.
- Jag vill göra en barnskiva och en konsert med sånger från Vilna (i dag Vilnius) som hade ett rikt judiskt liv innan kriget med teater, musik och litteratur.

Vad betyder det att få sjunga på jiddisch för dig?

- Det betyder nog trygghet på något sätt och barndom för mig. Det var min pappas första språk. Musik är det enklaste sättet att lära sig ett språk på och musiken har gjort att jag blivit bättre på jiddisch. Sen känns det viktigt att föra jiddisch och jiddischkulturen vidare så gott det går.

 

Vilken är din favoritsång på skivan?

- Oh jag älskar varje sång på sitt eget lilla vis men Dremlen feigl oif di tsvaign/Fåglar slumrar på grenarna på har en särskild plats och den har jag sjungit mycket i samband med Minnesdagen över Förintelsens offer. Det är poeten Leah Rudnicki som har skrivit en vaggsång till ett föräldralöst barn hon mött, ett av de många föräldralösa barn i Vilna getto. En rivig kul låt är Di mizinke som snart kommer som video.

Hur du tycker att attityden mot jiddisch är i dag?

- Det är stor skillnad mot för 25 år sedan då jag började uppträda professionellt med jiddischsånger och det var ganska okänt men jag skulle nog säga att hos den större allmänheten är kunskapen fortfarande ganska låg.

MALIN A JUNKKA

Lyssna/Köp Digitalt: https://song.link/album/se/i/1473597934

 

Sidan uppdaterad 2019-11-04