Sverigefinska rådet ska sammanträda minst fyra gånger per år enligt reglementet. Foto: Privat

Förbättrat samråd i Karlskoga kommun

I Karlskoga kommun har man hittat en bra struktur för samråd mellan kommunen och den sverigefinskagruppen. Sedan 1 januari 2019 finns ett kommunpolitiskt beslut, nedtecknat i ett reglemente, som styr arbetet mellan kommunen och den sverigefinskagruppen.

 

Enligt reglementet ska det sverigefinska rådet, även kallat rådet, vara hela kommunens referensorgan i frågor gällande den sverigefinska minoriteten. Rådets syfte är, enligt reglementet, att stärka minoritetens inflytande i frågor där minoriteten har ett intresse att påverka kommunen.

Det sverigefinska rådet ska även, enligt reglementet, ha samma status och likställas med andra kommunala råd, frågor som berör den sverigefinska minoriteten ska behandlas i ett skede där det fortfarande är möjligt att påverka beslut och rådet skall vara ett referensorgan.

Reglementet uttrycker därutöver att rådet ska vara ett samråds-, informations- och referensorgan i frågor som berör den sverigefinska minoriteten. Rådet ska, genom sin kompetens, initiera förbättringar och verka för att minoritetens synpunkter uppmärksammas i kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar. Vidare ska rådet följa eventuella förändringar i efterfrågan av kommunens service till den sverigefinska minoriteten. Rådet ska vara organisatoriskt knutet till kommunstyrelsens ledningskontor.

Sammansättningen av det sverigefinska rådet är tydligt definierat i reglementet: rådet ska bestå av representanter från Karlskoga kommun och den sverigefinska minoriteten.

Kommunstyrelsen, socialnämnden, barn – och utbildningsnämnden samt kultur – och föreningsnämnden ska vardera utse en fast representant i rådet. Övriga nämnder skall utse en representant som deltar vid behov. Varje verksam öppen finskspråkig förening i kommunen med under 100 medlemmar ska ute en representant till rådet, föreningar med över 100 medlemmar ska ute två.

Sverigefinska rådet ska sammanträda minst fyra gånger per år enligt reglementet. Varje rådsmöte ska föregås av ett öppet samråd, där alla intresserade har möjlighet att framföra sina synpunkter.

Reglementet har enbart följts i drygt ett halvår, men Anne Ågren, verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde i Karlskoga kommun, märker redan att fördelarna är stora för den sverigefinskagruppen.
- Ansvaret ligger inte längre enbart på den sverigefinska minoriteten att få en politik som tar hänsyn till dem och deras behov. Alla nämnder, förvaltningar och kommunala styrelser förväntas anpassa sin verksamhet till den sverigefinska gruppen. Vi har fått större inflytande!

Anne Ågren tycker även att arbetsbördan har blivit mindre. Eftersom sverigefinska rådet består av representanter från både kommunen och den sverigefinska gruppen behöver inte de sverigefinska representanterna ensamma anstränga sig för att upptäcka alla frågor som berör dem. Representanterna från kommunen ansvarar istället för att lyfta aktuella ärenden. Varje förvaltning ska dessutom kontinuerligt redovisa sitt arbete inför rådet.

Ågren berättar att samtliga representanter i rådet får ett arvode och reseersättning.  Arvodet betalas av kommunen och belastar inte stadsbidraget. Arvodet gäller både för sammanträde och beredning. Ersättningen har gjort det lättare för representanter att prioritera att delta i rådet.

Effekterna på politiken har blivit bättre och tydligare sedan man började arbeta enligt reglementet, beskriver Ågren. Tidigare var det svårt att veta vilken effekt samråden hade, nu får den sverigefinska gruppen tydlig återkoppling på vilka frågor som lyfts och beslut som fattats.

Eftersom det nya arbetssättet varit så framgångsrikt i Karlskoga hoppas Ågren att de kan inspirera andra kommuner och förvaltningsområden att arbeta på likande sätt. Hon hänvisar till den finska delen av Karlskoga kommuns hemsida där kan den som vill hitta reglementet och mer matnyttig information.

PETRA KAHN

 

Sidan uppdaterad 2019-10-29