Nu ska jiddischsamlingen inventeras

Judiska biblioteket har beviljats anslag från Riksbankens jubileumsfond för att inventera Sveriges största samling av jiddischlitteratur, och att göra samlingen sökbar genom den nationella databasen LIBRIS och internationellt genom WorldCat.

Samlingen består av allt från medlemsblad och religiösa texter till skönlitteratur och teaterpjäser. Under projektets gång kommer forskarna även att utvärdera vilka delar av samlingen som är av ett sådant nationellt och internationellt intresse att de bör digitaliseras

Judiska biblioteket i Stockholm har landets största samling av litteratur på jiddisch. Nu ska samtliga 4000 titlar gås igenom.
- All denna litteratur, översättningar, texter – de vittnar om en minoritets historia i Sverige. Människor läser gärna på sitt modersmål och översättningarna visar vilka litterära intressen de har haft, säger Lena Roos, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och en av dem som nu ska ägna delar av sin tid åt denna samling.

Projektet Spår av jiddischkeit beviljades i höstas anslag från Riksbankens jubileumsfond på närmare 860 000 kronor. Syftet är att inventera samlingen och göra den sökbar genom databaserna LIBRIS och WorldCat. Tillsammans med Simo Muir, jiddischexpert från Helsingfors universitet, och Malin Norrby, bibliotekschef från Judiska biblioteket, ska Lena Roos också att se över vilka delar av samlingarna som är så pass intressanta att de bör digitaliseras. Ett omfattande arbete ligger framför dem. Det beräknas ta cirka 1,5 år.
- Materialet är till vissa delar okatalogiserat eller fel katalogiserat till och med. Dessutom är inte alla transkriberingar som gjorts mellan jiddisch och svenska gjorda enligt samma system vilket gör att det är svårt att söka i samlingarna, särskilt för internationella forskare, säger hon.

- Unga judar i Sverige talar sällan jiddisch i dag. Men det pågår en liten väckelse och allt fler intresserar sig för sitt judisk-europeiska arv säger Lena Roos som under flera år studerat judisk tro och vardag. I dag anordnas det språkkurser, fler läser böcker på jiddisch och det finns till och med en kör.

Idén till det hela föddes när Malin Norrby gick igenom samlingen som för något år sedan flyttades över från synagogan i Stockholm till kulturhuset Bajit.
- Vi visste att vi hade en unik samling som inte varit tillgänglig och nu när vi ser över den är det läge att inventera den. I dag är det är svårt för utländska forskare att hitta där. Samlingen är en oslipad diamant, säger Norrby.

- När man ser samlingen inser man hur stort det var med jiddisch i Europa. Det var ett levande språk och en levande kultur, inklusive populärkulturen. I samlingen hittar man allt från Jack London översatt till jiddisch till veckomagasin och avhandlingar. Och man förstår också vilket fullständigt hål Förintelsen lämnade efter sig, säger Norrby.

Hon är glad över den externa finansieringen.
- Det här är medel som lyfter verksamheten som vi inte hade haft råd med annars.

- Det här är intressant för det säger något om Sverige också. Det judiska livet har pågått parallellt hela tiden, säger Lena Roos.

Projektet är ett samarbete mellan Judiska biblioteket och Södertörns högskola och har planerats i nära samarbete med avdelningen för jiddisch, Lunds universitet; Paideia - The European Institute of Jewish Studies in Stockholm, Judiska museet och Forum för judiska studier, Uppsala universitet.

MALIN A JUNKKA

Sidan uppdaterad 2020-01-08