Från pyssel till intellektuell stimulans

- Syftet med verksamheten är att vara ett komplement till övrig samhällsservice. Vi vill vara ett stöd och bryta den ensamhet många seniorer upplever. Det här är en social dimension som är en av grundpelarna för en judisk församling. Vårt mål är att finnas till för våra medlemmar när de behöver det - socialt, ekonomiskt och kurativt, säger Helen Eliasson Lundström, ansvarig för sociala sektionen.

 Måndagscirkeln har cirka 30 år på nacken men dess föreläsningar är ständigt aktuella. Här pratas, filosoferas och diskuteras ämnen som ”den judiska kalendern”, ”tikun olam” (att hela världen), "Chanuka (ljusfesten) – bakgrund i text, firande idag” m m. Alla stora judiska helger uppmärksammas naturligtvis också. När minoritet.se besöker Måndagscirkeln berättar verksamhetsansvariga Laila Takolander om "min plats och funktion inom församlingens administration". Men en del av föreläsningarna handlar om icke-judiska ämnen som "svensk lag garanterar att alla barn får adekvat grundskoleutbildning" och "särskilt stöd till studenter med funktionsvariationer”.

Varje helgfri måndag bänkar sig 17 till 25 deltagare, i vanlig ordning flest kvinnor, under en timme med kaffe och kaka, till självkostnadspris, i församlingens vackra Sessionssal där väggarna pryds av tavlor av rabbiner och andra framstående personer i församlingens tjänst sedan 100-tals år tillbaka. En enda kvinna har lyckats ta plats bland alla män.
- Föreläsningarna riktar sig inte specifikt till äldre, de är allmängiltiga för alla åldrar, säger Helen Rubinstein, ansvarig för Måndagscirkeln. Jag lär mig själv mycket nytt hela tiden. 

När Helen ringer är det väldigt få av de tillfrågade föreläsarna som tackar nej. De som tackar ja ställer upp helt gratis eller som Helen uttrycker det ”garanterat honorarsfritt”.
Fanni Epstein har varit en trogen deltagare de senaste tio åren och är samtidigt Måndagscirkelns administratör.
- Den sociala samvaron, förutom att jag får nya kunskaper, är viktig. Måndagscirkeln är en kursverksamhet som har blivit en institution. Vem Helen och jag än träffar så tänker vi ”kan den här personen vara en föredragshållare”. Vi har uppslag för många år framåt, säger Fanni Epstein.

Seniorverksamheten finansieras av församlingens medlemsavgifter, sociala fonder inom församlingen, men även från Stockholms Stad, baserat på det antal 65+ som församlingen har som medlemmar. Verksamheten administreras och sköts av tre anställda plus en deltidsanställd för att ta hand om Meals on Wheels (matleveranser).

Café 84, som träffas på fredagar, startades 1984 på initiativ av Hédi Fried, Förintelseöverlevande och psykolog, för att skapa en familjekänsla för överlevande och för att knyta an till något gemensamt positivt som exempelvis att fira ingången av sabbaten tillsammans. Numera är det främst den rysktalande judiska gruppen som kommer till Café 84.

Varje fredag ses cirka 20 deltagare, de flesta kvinnor, i det judiska kultur- och utbildningshuset Bajit för en stunds social samvaro. Sabbatsljusen tänds, brödet och vinet välsignas och det serveras en soppa, följt av kaffe och kaka. Alla samtal, förutom bönerna som är på hebreiska, förs på ryska.

Sammankomsterna ska ge någon form av ny kunskap. Den här fredagen berättar Maria Suchotina, en av de anställda på sociala sektionen, om en rysk-judisk skådespelare. Träffen avslutas med en timmes bingo.
- Jag har kommit till Café 84 sedan min man dog för fem år sedan. Stämningen är så varm och jag får träffa mina vänner varje vecka, säger Mila Krylova.

Torsdagsträffen lockar cirka tio personer. Det är en social träff där man spelar spel, tittar på film, bakar, utövar andningsyoga eller annan lättare gymnastik och äter lunch tillsammans. Denna torsdag är det pyssel inför Chanuka som står på programmet. Medelåldern är 80+ men det märks inte när det är dags för frågesport. Frågor som ”vilken nationell minoritet firar sin nationaldag 6 februari” besvaras snabbt med ”samerna”. 20 ganska svåra frågor besvaras under mycket skratt och flams.

När det är dags för tio minuters gymnastik väljer alla utom en att utföra den stående. Hela kroppen får en genomgång, vilket nog är bra eftersom det serveras både sufganiot (munkar) och latkes (potatisplättar) dagen till ära. Under Chanuka är det brukligt att äta friterad, oljig mat. Helgen varar i åtta dagar och påminner om judarnas mirakulösa seger över grekerna, det judiska året 3622, och att den olja som fanns i templet räckte till att tända menoran (ljusstake) i åtta dagar istället för förmodade en dag.    

90-åriga Birgit Blideman berättar frankt att hon har ”alla sjukdomar som finns” men det hindrar henne inte från ett aktivt, judiskt föreningsliv.
- Här känner jag en samhörighet! Det är inte pyssel med händerna som lockar mig utan mer den intellektuella stimuleringen där man får använda huvudet.

- Vår verksamhet är givande, krävande och viktigt! Det är lite svårt med seniorstämpeln, en del vill   inte se sig själva som seniorer och vill inte komma på våra aktiviteter av den anledningen. Därför försöker vi att använda oss av uttrycket seniorer i en vidare mening, berättar Helen Eliasson Lundström.

Fotnot: Förutom de program som beskrivits ovan ingår också följande i Judiska Församlingens seniorverksamhet: hembesök för de som har behov av det i sina hem, matgåvor inför judiska helger, Meals on Wheels (koscher mat levereras hem till dem som inte klarar av att handla själva), fester vid olika helger som Pesach (påsk), Rosh Hashana (nyår) och Chanuka. Även 9 maj (den ryska segerdagen) firas, främst med den rysktalande gruppen. På sommaren finns både sommarutflykter och Glämstas (koloniverksamhet) seniorvecka.

JOHN GRADOWSKI