Vikingaskolan i Haninge. Foto: Petra Kahn

Finskspråkiga klasser på Vikingaskolan i Haninge

Redan innan 2017 fanns det finskspråkig verksamhet på förskolan Tallen i Haninge kommun, men ingen finskspråkig skolundervisning. Efter önskemål från föräldrar, startade kommunen, som ingår som ett finskt förvaltningsområde, sverigefinska klasser på Vikingaskolan.

Vikingaskolan i Haninge kommun har sedan 2017 tre tvåspråkiga klasser (en förskoleklass, en klass i årskurs 1 och en klass i årskurs 2) där man undervisar på både svenska och finska.  I var och en av de tvåspråkiga klasserna går 25 - 28 elever.  Sex till åtta elever i varje klass har finska som modersmål och resterande talar enbart svenska. I årskurs tre har elever med finska som modersmål förstärkt finska i undervisningen.

Satsningen på finskspråkig undervisning i skolan har varit lyckad och uppskattas mycket av både elever och föräldrar, säger Eveliina Berg.

Eveliina Berg är mentor för årskurs 2 och teamledare för samtliga sverigefinska klasser på Vikingaskolan. Hon berättar att, för de yngre finskspråkiga eleverna, är minst 50 % av undervisningen på finska. Som mentor dubbelpratar Eveliina ofta på lektionerna. Att dubbelprata innebär att hon först förmedlar informationen på antingen svenska eller finska, sedan byter hon och berättar samma sak på det andra språket.
- De elever som har finska som modersmål kan även svenska, de är födda och uppvuxna i Sverige, men det är viktigt att finska blir ett naturligt språk för dem i skolan, berättar Eveliina.

Förutom att Eveliina dubbelpratar har även de finskspråkiga eleverna nio lektioner per vecka där undervisningen enbart sker på finska. Klassen delas upp i två grupper, båda grupperna har samma lektion fast på olika språk. De finskspråkiga lektionerna undervisas av finskspråkiga pedagoger. Pedagogerna finansieras av kommunen. Idag har Vikingaskolan 1,5 finskspråkiga tjänster.

Skolan ser för tillfället över hur den sverigefinska verksamheten ska organiseras för mellanstadiet. Tanken är att den finskspråkiga undervisningen på mellanstadiet ska stå för 30 procent och den svenskspråkiga 70 procent. Vikingaskolan har inget högstadium.

I alla ämnen lär eleverna sig ämnesbegreppen på både finska och svenska. Exempelvis har de lärt sig årstidernas namn på både finska och svenska på NO-lektionerna.
- Det händer ofta att svenska elever snappar upp finska ord och kan relatera dem till varandra, berättar Eveliina. Under en lektion om barrträd räckte en svenskspråkig pojke upp handen kommenterade stolt att han insett att ordet för gran på finska ”kuusi” är samma ord som för siffran sex på finska!

När någon fyller år i klassen sjunger de både på svenska och finska, de lär sig ramsor och att räkna på båda språken.

De finskspråkiga eleverna har börjat prata finska med varandra på rasterna, men så fort någon svenskspråkig elev vill vara med i leken byter de till svenska, säger Eveliina.

Eveliina försöker att uteslutande prata finska med de finskspråkiga eleverna oavsett vad ämnet gäller. Ofta dubbelpratar hon om det är svensktalande elever med i samtalet. Det enda undantaget är när det uppstår konflikter mellan en finskspråkig och svenskspråkig elev. I sådana situationer pratar hon och eleverna enbart svenska. I konfliktsituationer anser Eveliina att det är viktigt att alla får samma information samtidigt. Hon anser också att dialogen ska vara direkt mellan eleverna och inte via en pedagog som översätter. De finskspråkiga eleverna uppmanas därför att enbart prata svenska i dessa situationer.

Hon betonar att de finskspråkiga eleverna inte lär sig finska utan lär sig finska. Självklart är målet att språket utvecklas med alla nya ord och begrepp eleven möter genom skoldagen, men eleven behöver behärska finska så pass bra, att eleven kan ha det som skolspråk. Hon har själv gått i en tvåspråkig skola som ung och anser att fördelarna är många. Hon märker att alla elever, inte bara de som har finska som modersmål, utvecklar sin språkförståelse på Vikingaskolan, deras språk blomstrar. Kunskap om andra språk än svenskan bidrar till elevernas förmåga att lära sig andra språk som engelska, berättar Eveliina.

Tvåspråkigheten ger eleverna en språkgrund och en språklig medvetenhet som de kan dra nytta av i andra delar av livet, menar Eveliina. Hon har märkt att även de svensktalande eleverna börjat fundera mer kring språk och hur det påverkar kultur. De finskspråkiga eleverna, å sin sida, känner större stolthet och nyfikenhet när deras finska rötter stärks.

PETRA KAHN

Sidan uppdaterad 2020-01-29