Efter kritik - så vill Skolverket ändra kursplanen

Totalt sett innebär förslaget en breddning och förstärkning av området jämfört med nuvarande kursplaner, enligt Skolverket. I de nu gällande kursplanerna finns skrivningar om de nationella minoriteterna fördelade på centralt innehåll i kursplanerna i historia, religionskunskap, samhällskunskap och svenska vilket kan ha medfört en fragmentisering av undervisningen. Kvaliteten på undervisningen om de nationella minoriteterna bedöms bli högre om innehållet finns samlat.

Skolverket föreslog därför i remissen att huvuddelen av innehållet som handlar om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia skulle flyttas till kursplanen i samhällskunskap årskurs 4–6. Efter remissomgången har innehållspunkter om de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska lyfts tillbaka och förstärkts i svenska.

Huvudansvaret för undervisningen om de nationella minoriteternas kultur, religion och historia ligger i ämnet samhällskunskap och dessutom har nya formuleringar lagts in i både årskurs 4–6 och 7–9 efter remissomgången. I årskurs 7 - 9 har ”Sametinget” lagts till under kunskapsområdet ”Beslutsfattande och politiska idéer”.

Genom att införa ”kunskaper om” i stället för ”förmåga att” i vissa av de långsiktiga målen i syftestexten skapas en bättre balans i målen där fakta och förståelse förstärks.

Två av målen i kursplanen i modersmål som nationellt minoritetsspråk handlar om att utveckla kunskaper om de nationella minoriteternas historia, kulturella uttryck och Skolverket 2019-12-18 2 (3)traditioner samt om de nationella minoritetsspråkens ursprung, utveckling och nutida status och de föreslås därför uttryckas med ”kunskaper om”.

I svenska har ett nytt mål införts: ”kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden”, vilket tydligare betonar fakta och förståelse inom kunskapsområdet ”Språkbruk”. I det centrala innehållet förstärks därmed skrivningarna om de nationella minoritetsspråken och deras ställning i samhället.

I ämnet samiska föreslås begreppet ”samiska språket” ändras till ”samiska” i enlighet med aktuella lagar. ”Förmåga att förstå olika former av talad samiska” föreslås strykas då den dels ingår i den målformulering som handlar om att anpassa språket efter olika syften, dels för att det är orimligt att begära att eleverna ska kunna förstå nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska. Dock ska eleverna få kunskaper om likheter och skillnader mellan dem i undervisningen, det vill säga innehållet finns i centralt innehåll i enlighet med syftestexten.

Det centrala innehållet i kursplanen i samiska har reviderats, alltför detaljerat innehåll har blivit mer övergripande. Det har även ändrats till följd av harmonisering mellan kursplanerna i språkämnena.

Flera remissinstanser har haft invändningar mot hur Skolverket har hanterat skrivningar om de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Framförallt har man haft synpunkter på att centralt innehåll i SO- ämnena och svenska som berör de nationella minoriteterna endast fanns i årkurserna 4 - 6. Man menade att det var viktigt att skrivningar fanns i årkurserna 7 – 9, som det gör i nu gällande kursplaner. Skolverket har i sitt förslag till regeringen lagt tillbaka skrivningar som berör nationella minoriteter, urfolket samerna samt de nationella minoritetsspråken i årskurserna 7 – 9.

Synpunkter finns även på Skolverkets hantering av samråd med nationella minoriteter.

Samerna anser att urfolket samerna ska omnämnas sist i uppräkningen för att tydliggöra samernas ställning som urfolk. Skolverket bedömer att det bör vara samma ordning i kursplanen i samhällskunskap som i läroplanens inledande delar. De inledande delarna har inte omfattats av denna revidering och myndigheten föreslår därför inte någon ändring av ordningsföljden. Skolverket överlämnar därför denna fråga till regeringen.

I remissvaren framfördes önskemål om att benämna de nationella minoritetsspråken i stället för att använda det sammanfattande ”nationella minoritetsspråk”. Skolverket väljer att behålla det sammanfattande uttrycket då bedömningen är att det blir en alltför detaljerad nivå och att det framgår i annan reglering.

Sametinget anser i sitt remissvar att det i inledningstexterna till kursplanen bör framgå att samiska inte är ett språk utan flera. Detta har också framkommit i de samråd Skolverket har haft med urfolket samerna under och efter remissperioden. Enligt Skolverkets bedömning är det dock inte möjligt att i denna revidering göra förändringar som inte är förenliga med hur begreppet samiska används i annan lagstiftning, till exempel i språklagen och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Det skulle i så fall krävas en grundligare utredning av konsekvenserna av en sådan ändring. Skolverket överlämnar därför denna fråga till regeringen.

MALIN A JUNKKA