Fred Taikon hälsade alla välkomna, först på romska sedan svenska. Foto: Johan Jeppsson

"Minoriteter far mer än illa när sådana starka vindar viner igen"

Det är i år 75 år sedan fångarna i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades av Röda armén. I går höll É Romani Glinda en känslosam minnesstund för Förintelsens offer med fokus på romernas historia, ett av de två folk nazisterna ville utrota.

- Minnesdagen är till för att vi aldrig ska glömma nazisternas offer och för att stödja alla de som kämpar mot intolerans, främlingsfientlighet, rasism, antisemitism och antiziganism, sa arrangören Fred Taikon i sitt tal i Hedvig Eleonora kyrka på Östermalm i Stockholm under den stämningsfulla högtidsstunden dit ett 100-tal sökt sig.

Runt om i världen och på olika håll i Sverige uppmärksammades dagen. På Raoul Wallenbergs torg hölls också en minnesceremoni med ljuständning, tal och musik. En del av de som kom till Hedvig Eleonora kyrka hade först deltagit i den ceremonin.

Fred Taikon inledde med att hälsa välkommen på romska och sedan på svenska. Sedan sjöng Amé sam rom med solisterna Witt Michaj, Jacob Silberstein, Jany och Patricia Schella den romska nationalhymnen. 

Sveriges före detta EU-och demokratiminister Birgitta Ohlsson höll ett starkt tal där hon bland annat berättade hur hon på lågstadiet blev varse om romerna grymma öde i Förintelsen genom en av Katarina Taikons böcker om Katitzi, vilket gav henne mardrömmar i flera veckor.
- I Europa i dag exploateras människors rädsla och minoriteter far mer än illa när sådana starka vindar viner igen, sa hon.

- Romerna öde är alltför okänt för många, konstaterade hon.

Medverkande i programmet gjorde också Caroline Källner, Forum För Levande Historia, Rosario Ali Taikon, É Romani Glinda; Maria Taikon, É Romani Glinda; Bengt O
Björklund, poet och journalist, É Romani Glinda.

Även den finskromska kören Dzivibosko drom uppträdde i den vackra kyrkan.
Minneshögtiden avslutades traditionsenligt med kaffe och dopp. Det var 20:e året i rad som È Romani Glinda uppmärksammade dagen.
- Vi måste stå upp för allas lika värde. Det får ej ersättas av hatets och våldets ideologi, sa Fred Taikon.

I kyrkan fanns också utställningen Den okända förintelsen som inträffade 1944 men avslöjades inte förrän när arkiven i Rumänien blev tillgängliga i början av 1990-talet. 

1942-1944 deporterades cirka 25 000 – 90 000 romer från Rumänien till ett område i södra Ukraina mellan floderna Dnjestr och Bug som Rumänien tilldelats i augusti 1941 och som uppkallades till Transdniestria.

Romernas Förintelse, Samudaripén, är föga känd och bara blygsamt dokumenterad. På ett liknande sätt förhåller det sig med deportationerna till Transnistrien. Massförbrytelserna i Transnistrien tegs ihjäl efter kriget under kommunismen och har förblivit i stort sett outforskade även efter att arkiven blivit tillgängliga efter revolutionen. Deportationerna till internerings- och arbetsläger, enligt tysk modell, blev ödesdigra för romer och judar.

MALIN A JUNKKA


Fotnot: Den 27 januari 1945 befriades koncentrations- och förintelselägret Auschwitz - Birkenau i Polen av sovjetiska trupper. Därför har den 27 januari blivit en minnesdag över Förintelsen. Läs mer!

 

 

Sidan uppdaterad 2020-02-25