Farmor, son och barnbarn. De är tre generationer sverigefinnar som deltar på aktiviteter på finska i Svenska kyrkan. Foto: Karin Skoglund

Psalmer och musik på finska väcker känslor

Farmor, son och barnbarn. De är tre generationer som deltar i aktiviteterna på finska i Svenska kyrkan i Almtuna.

De gör det av lite olika anledningar. För farmor Marja-Leena är det en gemenskap på modersmålet, för sonen Krister ett växande intresse för finska språket som småbarnsförälder. För barnbarnen Alvar och Hilma är det att sjunga och spela på finska, eller kanske för att bli präst, i alla fall för Alvar 4 år.

Han och systern 3 år, äter varsin pannkaka på cafeét bredvid Uppsala domkyrka. De har precis sovit och är inte pratglada. Vanligtvis går de på den finska förskoleavdelningen Huvikumpu, Villekulla på Hällby förskola, men idag är de lediga. Med sig har de varsin mikrofon eftersom de ska bli intervjuade, men de används mest till lek.

Svenska kyrkan har finsk församlingsverksamhet på flera platser i Sverige. I Almtuna kyrka i Uppsala finns finska församlingsgruppen. De erbjuder många aktiviteter på finska. I församlingen finns en finskspråkig präst för dop, bröllop, begravning och gudstjänst, en diakon och en musikpedagog som talar finska.
-Vi har söndagsmässa varannan söndag. Vi är som en stor familj, vi känner varandra och det är en fin gemenskap, säger Marja-Leena Ericsson, farmor till Alvar och Hilma som ofta besöker Almtuna kyrka.

Hon berättar att hon inte var så mycket i kyrkan som barn i Finland men att hon började delta i församlingsgruppen när hon flyttade till Uppsala för cirka 20 år sedan. Det var samhörigheten på modersmålet som lockade.
-När man känner sin egen historia, hör till en gemenskap och känner sig trygg, kan man lita på sin omgivning. 

Men också stillheten och tystnaden som kyrkan kan ge är välgörande, menar hon.

På Svenska kyrkans hemsida står det ” finska är hjärtats språk för många församlingsbor i Svenska kyrkan. Gemenskap på modersmålet är en stor tillgång och trygghet i vardag och fest.”

Marja-Leena håller med.
-Känslan blir annorlunda när det är på finska, mer trovärdigt och det väcker känslor.

Måndagen innan söndagens gudstjänst träffas en grupp och förbereder gudstjänsten tillsammans med prästen, läser texter och ber. I kyrkan finns också Ursulakören som sjunger sånger och psalmer på finska.
-Musiken, sångerna och psalmerna på finska väcker känslor och minnen för mig, säger Marja-Leena och visar psalmboken Helmiä-psalmer och sånger på finska som de använder mycket i församlingen. I den finns sånger och psalmer både från den svenska psalmboken och från den Finska kyrkans sångtradition.

Sonen Krister Ericsson växte upp i Sverige med mamma Marja-Leena som talade finska och en svensktalande pappa. Han är ingen van kyrkobesökare- inte förrän nu. Ibland går han på finsk gudstjänst med barnen men framför allt på Altmtunakyrkans musikverksamhet.
-Jag går på muskari, musikskola med barnen. Det är för de allra minsta barnen som spädbarn och uppåt till skolåldern. Barnen sjunger svenska och finska sånger, ofta på finska.

De spelar instrument, gör rytmiklekar och sjunger.
-Det är bra och roligt att de lär sig finska sånger. Och jag lär mig också, eftersom jag inte växte upp med de finska sångerna.

Krister menar att han inte hade gått på aktiviteterna om de inte hade varit på finska, det är språket som är det viktiga.
-Jag lär mig mer finska tack vare barnen, de ställer frågor och jag tvingas kolla upp ord jag inte helt förstår.

Almtunakyrkan har också annan service på finska. Det är gudstjänster på äldreboende, samtalscaféer med föreläsningar, ledsagarverksamhet, telefontjänst ”Jourhavande medmänniska” och utflykter med församlingsmedlemmarna. I finska församlingsgruppens program finns många svenska högtider men också finska högtidstillfällen som Finlands självständighetsdag och mors dag i Finland. Men det finns en aktivitet i programmet som sticker ut när pingst ska firas den 31 maj i Uppsala domkyrka.
-Då ska en ny handbok för nationella minoritetsspråk introduceras. Den finns översatt till finska, nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska och meänkieli, berättar Marja-Leena.

KARIN SKOGLUND

 


 

Sidan uppdaterad 2020-04-29