Artiklar
Kommunhuset i Örebro: Foto: Örebro kommun

"Det är en lärande process, men vi kommer inte att ge upp"

Örebro kommun har tagit ett helhetsgrepp på arbetet med Sveriges fem nationella minoriteter. En av framgångsfaktorerna för arbetet  är att man har stöd från politiskt och tjänstemannahåll. 

Kommun har hittills arbetat mest med sverigefinnar, romer och teckenspråkiga (Örebro kommun har fattat beslut att räkna teckenspråk som övriga nationella minoritetsspråk) eftersom tornedalingar, samer och judar inte syns i kommunen och inte svarat när kommunen annonserat, säger Lovisa Strand, strateg för mänskliga rättigheter och nationella minoriteter i Örebro kommun.

En av framgångsfaktorerna för arbetet med de nationella minoriteterna är att man både har politiskt stöd och kommunledningens stöd för arbetet, anser Lovisa.
- Att politiker sitter med i samråden med de nationella minoriteterna gör att frågorna förankras i kommunens alla verksamhetsområden. De nationella minoriteternas frågor blir på så sätt en naturlig del av kommunens arbetssätt.

En annan viktig faktor är att de nationella minoritetsgrupperna hela tiden varit involverade i målformuleringar tillsammans med kommunens ledning, tjänstepersoner och verksamheter. Målet för Örebro kommun är att kunskapen om de nationella minoriteterna och deras behov ska in i ordinarie verksamhet, att kompetens ska finnas hos kommunens tjänstemän.

Samråden mellan politiker och representanter från de nationella minoriteterna var inte helt lätta att få till stånd, berättar Lovisa. Kommunen kände inte till vilka av dess invånare som tillhörde någon av minoritetsgrupperna. Man började med att, via personliga kontakter, Facebook- och tidningsannonser, bjuda in minoritetsgrupperna till öppna möten.

I dag har det bildats så kallade ”dialogforum för nationella minoriteter och minoritetsspråk”, ett samverkansforum där det ingår politiska förtroendevalda, tjänstemän, nationella minoriteter inklusive teckenspråkiga.

Enligt Lovisa Strand har arbetet med och för de nationella minoriteterna blivit mycket bättre under 2019.
- Vallarna har sprängts, vi har nu hittat ett samarbetssätt och skapat förtroende för kommunen bland de nationella minoriteterna. Kommunen har samtidigt fått en bättre helhetsbild, vilket lett till större förståelse för de nationella minoriteternas behov.

Lovisa säger att arbetet går långsamt men att om man verkligen befäster minoritetsfrågorna i kommunal verksamhet så håller det över tid. Hon tror att samrådens transparens skapar förståelse och tillit hos minoritetsgrupperna.

Trots att Örebro kommun inte får några bidrag för arbetet med den romska gruppen har man fått till stånd ett positivt samarbete de senaste åren. Den romska historien är kantad av förföljelse och lagar som har begränsat romers möjligheter att få arbete och bostad. Många romer har därför inte varit öppna med sin identitet, berättar Lovisa. Det första steget var därför att skapa tillit och förtroende till kommunen bland romer. I dag har man ett fungerande samarbete med två olika romska grupper (arli/gorbeti ochkaldarasha). Örebro försöker samtidigt att etablera kontakt med finska romer.

Kommunen har haft stor nytta av samarbetet med romska ungdomsförbundet. Ordförande Erland Kaldaras, som tidigare samarbetat med Gävle och Skåne, kontaktade Örebro och frågade om de var intresserade av att samarrangera en hälsoinspiratörsutbildning för romska ungdomar. Kommunen tackade ja. Att initiativet kom från romska ungdomsförbundet var avgörande för förtroendet bland romska ungdomar, berättar Lovisa.

Hälsoinspiratörsutbildningen fokuserar på att höja unga romers medvetenhet om exempelvis hälsoaspekter som kost, motion och sexualitet. Eftersom romers hälsa är generellt sämre än svenska folkets i allmänhet vill man särskilt satsa på hälsofrågor.

Under utbildningen höll kända Örebroprofiler workshops under ett antal helger. Ett 30-tal romska ungdomar deltog.

Ungdomarna fick bland annat prova på olika sporter, utbildning om fysisk hälsa och hälsosam kosthållning. Exempelvis berättade hälsoinspiratörerna att det är bra att äta mycket frukt och grönt.

Helgerna behandlade även svåra ämnen som hedersrelaterat våld och sexualitet. Vid känsliga samtal delades kvinnor och män upp för att skapa en friare samtalsatmosfär. Exempelvis talade grupperna om myten att det finns en mödomshinna och att en kvinna måste blöda för att bevisa att hon är oskuld.

En romsk förening pratade om kulturkrockar, olikheter och likheter mellan svensk och romsk kultur. Socialtjänsten presenterade sin verksamhet, vilka lagar de följer och hur de arbetar. Mötet mellan Socialtjänsten och den romska gruppen har lett till större förtroende och fler tidiga besök från den romska gruppen.

Satsningarna på den romska gruppen har lett till förbättrad ömsesidig förståelse. Romer i Örebro verkar känna större tillit och förtroende för kommunen och kommunen, i sin tur, tycker sig förstå den romska gruppens behov bättre.
- Vi tar hela tiden två steg fram och ett steg tillbaka, det är en lärande process, men vi kommer inte att ge upp.

Lovisa säger att kommunen kommer att fortsätta arbetet för att nå ut till fler bland de nationella minoritetsgrupperna. Det systematiska arbetet de senaste två till tre åren har börjat löna sig. Kontakterna och förtroendet för kommunen har ökat, men det går långsamt. Förtroendebyggande går långsamt, det ligger i dess natur, säger Lovisa.

PETRA KAHN NORD

Sidan uppdaterad 2020-03-23