"Vi kan se början på att romer är aktörer i sin egen frigörelse"

Jan Selling, docent i historia vid Södertörns högskola har skrivit boken Frigörelsen-romer och resandes emancipation i Sverige och andra länder, en fackbok tänkt som kurslitteratur, för en intresserad allmänhet och för romerna själva.

-För att kunna berätta historien om den nationella minoriteten romer i Sverige måste man samtidigt berätta historien om romer i andra länder.

Romer är en heterogen grupp med olika kulturer men trots olikheterna är historien något att samlas kring för romer, menar Jan Selling som också är lärare och akademisk aktivist i romska studier vid Södertörns högskola.
- Att romer skulle vara historielösa är en klassisk antiziganistisk fördom liksom att de är nomader. Att göra upp med sådana myter triggar mig som historiker.

Han har tidigare skrivit Svensk antiziganism-fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar som är en sammanställning och analys över den svenska antiziganismens historia. Boken Frigörelsen är ett komplement till Svensk antiziganism med ett omvänt perspektiv, romerna själva är aktörer och romska erfarenheter och romska källor ligger till grund för materialet i boken.
- Källorna kommer till stor del från kunskapsplattformen Romarchive som jag arbetat med i flera år. Det är ett internationellt forskningssamarbete som byggts upp på initiativ av romer med syfte att skriva historia utifrån romska perspektiv.

Det finns flera händelser och tidsepoker som är särskilt intressanta ur ett romskt frigörelseperspektiv, säger Jan Selling.
- Det första är frigörelsen från slaveriet i nutidens Rumänien, det andra är romsk aktivism som tar fart efter andra världskriget, särskilt i Paris där ett romskt centrum skapas. Det tredje är den internationella världskongressen 1971 som är ett försök att samla romer internationellt.

Under världskongressen enas romer kring en flagga och en hymn. De tar avstånd från benämningen ”gypsy” och den 8 april bestäms till den internationella romadagen.

Boken belyser även historisk rättvisa genom statliga kommissioner, officiella ursäkter, gottgörelser och minnesmärken, en rörelse som blivit mer framträdande idag, menar Jan Selling. För att kunna bekämpa antiziganismen är ett erkännande av historiska övergrepp mot romer centralt. Ett annat område som lyfts fram i boken är förlegade, men ännu förekommande vetenskapliga förhållningssätt med syfte att exotifiera romer, så kallad gypsylorism och filoziganism.
- Romer har blivit betraktade som exotiska, som mindre värda, som problem och som offer. Idag kan vi se början på att romer är aktörer i sin egen frigörelse.

Hans Caldaras och Soraya Post har skrivit bokens efterord.

KARIN SKOGLUND

Sidan uppdaterad 2020-05-12