Rapport romsk inkludering; "Ser risk att arbetet kan nedprioriteras eller avstanna"

Det är fortsatt få kommuner som arbetar med insatser för romsk inkludering. Sedan 2016 har fem utvecklingskommuner i landet fått statsbidrag för att arbeta med insatser för att främja romers rättigheter på lokal nivå. Statsbidraget upphör under 2020 och Länsstyrelsen ser en risk att arbetet kan komma att nedprioriteras eller avstanna i flera av kommunerna.

Länsstyrelsen Stockholm lämnar i dag den åttonde årsrapporten inom regeringsuppdraget att samordna och följa upp insatser inom den nationella strategin för romsk inkludering, med det övergripande målet att "Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en individ som inte är rom”.

Sedan 2016 har Länsstyrelsen dessutom följt arbetet som pågår i utvecklingskommunerna Borås, Gävle, Haninge, Stockholm och Uppsala. Kommunerna har under de här åren genomfört en mångfald av konkreta insatser för att främja romers rättigheter. Till exempel genomförande av läxläsningsgrupper, teaterföreställningar med romskt tema, insatser för att bryta äldre romers isolering, revitaliserande insatser, synliggörande av romska boplatser och insatser för en mer inkluderande arbetsmarknad. Detta enligt ett pressmeddelande.

Insatserna har bidragit till att romers mångfacetterade kultur och historia blivit en naturlig del i det offentliga rummet. Samtidigt konstaterar flera av kommunerna att det fortsatt finns flera romer som döljer sin romska identitet i rädslan av att uppleva diskriminering.
– Utvecklingskommunernas arbete har varit viktigt och bidragit till att sätta frågan om romsk inkludering i ett tydligt sammanhang. Länsstyrelsen ser dock en utmaning i att statsbidraget för utvecklingskommunernas arbete upphör under året och att arbetet därmed kan komma att påverkas och försämras, säger Pernilla Ek, chef för enheten arbetsmarknads- och rättighetsfrågor på Länsstyrelsen Stockholm.

Romsk inkludering generellt har låg prioritet i landets kommuner. Under 2017 genomförde Länsstyrelsen en undersökning som visade att knappt ett tjugotal kommuner aktivt arbetade med frågan. När det saknas verksamhet för romsk inkludering i över 270 kommuner blir det svårt att nå strategins mål om inte väsentligt fler börjar genomföra insatser.

Ett skäl till att arbetet med romsk inkludering inte prioriteras är att det saknas resurser för arbetet. I årsrapporten lyfter Länsstyrelsen behovet av ett långsiktigt statsbidrag för kommuners arbete för romsk inkludering.
– En av de största framgångsfaktorerna inom minoritetspolitikens utveckling är det långsiktiga statsbidraget som finns för förvaltningsområden inom finska, samiska och meänkieli. Ett liknande långsiktigt statsbidrag för arbetet med romsk inkludering skulle innebära arbetsro för kommuner att arbeta med frågan, att de kan göra långsiktiga verksamhetsplaneringar och involvera målgruppen långsiktigt, säger Pernilla Ek.

I Borås, en av utvecklingskommunerna, har man kommit en bit i arbetet med att förbättra situationen för romer. Samtidigt ser kommunen fortsatt behov att stödja romska barn och unga i skolan, att arbeta hälsofrämjande och på olika sätt sprida information till målgruppen.
– När statsbidraget upphör ser vi en stor utmaning i att kunna fortsätta driva arbetet på samma nivå som tidigare. Att åstadkomma förändring kräver ett långsiktigt arbete och då behöver bidraget permanentas, säger Ann-Kristin Carlsson, enhetschef för integration och nationella minoriteter i Borås stad.

MALIN A JUNKKA

Sidan uppdaterad 2020-04-29