Från prisutdelning i Östhammar; Sinikka Lindquist, ordförande i Skellefteå finska förening, Ulla-Maija Pesola och Andreas Löwenhöök (sammankallande för samrådet, oppositionsråd) Foto: Privat

Skellefteå prioriterade barnens röst

Ifjol utsågs Skellefteå till 2019 års sverigefinska kommun, bland annat för att ha prioriterat barnens röst i samrådsförfarandet samt framgångsrikt arbetat med att skapa en strukturerad dialog. 

En strukturerad dialog med den 4 000 starka, första-, andra- och tredje generationens sverigefinnar i kommunen.

Sedan dess har Covid-19 förstås påverkat minoritetsarbetet då vårens aktiviteter - minoritetsdag, kulturarrangemang, barnklubb, diskussionsgrupp, samråd - blivit inställda. När det gäller finska/sverigefinska kulturaktiviteter har kommunen, efter önskemål från den sverigefinska minoriteten, valt att skjuta alla aktiviteter som innebär fysiska träffar till hösten. 

2019 antog kommunen ”program för utvecklingsarbete med frågor avseende de nationella minoriteterna 2019–2022”. Där uppdrogs framtagande av en särskild handlingsplan för den sverigefinska minoriteten.
- Det senaste året har det förstärkta sverigefinska samrådet arbetat med att ta fram en handlingsplan, den är nu klar och ska skickas vidare till kommunstyrelsen för beslut. Handlingsplanen redogör för de konkreta åtgärderna som ska genomföras 2020–2022 förutsatt att kommunstyrelsen godkänner den, säger Ulla-Maija Pesola, informationssamordnare för de sverigefinska frågorna i Skellefteå kommun.

Sedan priset delades ut har kommunen också uppdaterat kartläggningen ”intresse för äldreomsorg på finska”. Kommunen har tidigare kartlagt intresset/behovet av äldreomsorg på finska genom att sända ett massutskick till alla kommunbor som är 70–80 år.
- Vi har nu uppdaterat kartläggningen ytterligare genom att göra ett nytt massutskick som gick till alla Skelleftebor som har fyllt 70 sedan dess. Just nu uppdateras kartläggningen ”intresse för förskola på finska” som kommer att gå ut till alla vårdnadshavare som har barn födda 2019. Vi har redan kartlagt barn födda före 2018. 

En grupp sverigefinska barn, två till fem år, har under hösten 2019 deltagit i finskspråkiga sagoverkstäder som kommunen har arrangerat.

Barnen har berättat egna sagor genom ord, rörelse, dans och målningar. Träffarna har dokumenterats, berättelserna har skrivits ner och publiceras under våren som en tvåspråkig barnbok ”Pirogmonster och andra berättelser- Karjalanpiirakkahirviö ja muita tarinoita”. Barnens berättelser återges exakt som de har berättat dem, och bokens illustrationer bygger på deras teckningar och sagor. 
- För Skellefteå kommun är det förstås viktigt att ha nära dialog med sverigefinnarna, att ha med politiker i samrådet och att ha nära dialog med nämnder och förvaltningschefer. Kommunen har två olika typer av samråd med nationella minoriteter. Två gånger per år har kommunen ett gemensamt samråd med alla fem nationella minoriteter och eftersom vi ingår i det finska förvaltningsområdet har vi också förstärkt samråd med sverigefinnar, säger Ulla-Maija Pesola.

Det förstärkta finska samrådet träffas minst fyra gånger per år. En av utmaningarna som lyftes under ett möte var bland annat tillgången till modersmålsundervisning/finska och frågor kring hur strategin för revitalisering av finska ser ut.
- Efter samrådet med tema ”förskola och skola” tog chefen för modersmål beslutet att starta fjärrundervisning i finska, undervisningen har nu kommit igång och kommer att utökas under året. 

På samma samråd lyftes också frågan om revitalisering av finska och pedagogernas kunskaper i nationella minoriteters språk och kultur och den reviderade lagen om nationella minoriteter.

Mötet har lett till att man nu har tagit de första stegen i revitaliseringsarbetet enligt visionen ”ett levande språk talas av barn”. Det innebär bland annat att över hundra förskolepedagoger deltar i en utbildning om nationella minoriteter där de får kunskap om lagstiftning och de får möjlighet att träffa personer som tillhör de nationella minoriteterna. Syftet med utbildningen är att pedagogerna ska få lära sig hur de kan omsätta minoritetslagstiftningens i praktiken. 
- Målet är att väcka nyfikenhet kring finska och sverigefinsk kultur hos förskolebarn och deras vårdnadshavares intresse för finska språket så att barnen vill läsa finska i skolan. De senaste månaderna har vi utbildat över femtio pedagoger och utbildningarna fortsätter till hösten. 

Även arbetet med språkväskorna, som minoritet.se tidigare har skrivit om, fortsätter. Ett exempel på vad man jobbar med just nu är ett sverigefinskt språk och kulturväska för barn 0–6 år som föräldrar kan låna via kommunen. Det utvecklingsarbetet drivs tillsammans med sverigefinska barn upp till sex år.
- Vi kommer att arrangera workshops där barn får se och testa en del leksaker, appar, pedagogiskt material med mera och komma med feedback och idéer. Det ger också oss en möjlighet att se vad som fungerar i praktiken. 

Förutom det fortsätter arbetet med barnsamrådet. Kommunen arrangerar barnsamråd månadsvis, där barn får lyfta det som är viktigt för dem. Det barnen tar upp sammanfattas och förs vidare till det förstärkta finska samrådet.
- Önskescenariot för kommunen är att barn och ungas intresse för finska språket och sverigefinsk kultur väcks så att vi kan öka utbudet av aktiviteter som riktar sig till denna målgrupp. Vi vill också att det ska vara fullt på den finskspråkiga förskoleenheten och att många fler väljer att läsa finska i grundskolan, säger Ulla-Maija Pesola.


JOHN GRADOWSKI

Sidan uppdaterad 2020-05-29