Varpu Furu är förskollärare och samordnare på Finska Förskolan.  Foto: John Gradowski

"Finska Förskolan är en viktig pusselbit i mina barns identitet"

I den enda helt finskspråkiga kommunala förskolan (med svensk läroplan) – Finska Förskolan i Stockholm – är inriktningen tydlig och klar: att utveckla och stärka barnen i deras finska språk och kulturella identitet. 

Alla 46 barn, i åldrarna ett till sex år, är finsktalande, liksom all personal.
- Personalen pratar konsekvent finska med barnen. Föräldrar som väljer att låta sina barn gå i Finska Förskolan gör ju det för att barnen ska lära sig finska och bli två- eller flerspråkiga. Men bland föräldrarna finns det partners som inte behärskar finska, därför är det viktigt att all information och dokumentation också finns på svenska, säger Varpu Furu, förskollärare och samordnare på Finska Förskolan  

All verksamhet i förskolan genomsyras av finskan, det är alltså inte tal om några språkbad då och då.
- Vi arbetar med revitalisering från morgon till kväll. Barn som ställer frågar på svenska besvarar vi på finska. De får använda vilket språk de vill. Om barnen pratar svenska under leken och personalen frågar på finska vad de leker, växlar barnen om till finska, berättar Varpu Furu.

Det egna kulturarvet uppmärksammas på olika sätt. Kalevaladagen, 28 februari, firas med läsning av Finlands nationalepos Kalevala. Första maj firas med vårmaskerad, då bakar föräldrarna munkar och tillverkar mjöd. På självständighetsdagen, 6 december, får barnen rösta på olika ”presidentkandidater” (de blivande skolbarnen från förskolan), det finska presidentvalet äger rum i januari. Och ”pikku joulu”, lilla julafton, firas med uppträdande, finska och svenska julsånger och med traditionellt finskt julbord.

Det pedagogiska materialet förskolan tillhandahåller, exempelvis böcker och sånger, är både på finska och svenska.

För att synliggöra och följa upp barnens språkutveckling använder förskolan sig av sagoteringsmetoden, ursprungligen ett samnordiskt projekt. I sagotering får barn berätta fritt för vuxna i en berättarverkstad (tarinapaja). De vuxna lyssnar och antecknar utan att lägga sig i barnens berättelser. Efteråt läser personalen upp berättelsen för dem och frågar om det finns något vill ändra på.
- Barnen äger sin berättelse. Med hjälp av sagotering dokumenterar vi deras språkutveckling, vi kan gå tillbaka flera år i tiden och se hur deras språk utvecklats. Om barnen frågar oss: vad berättade jag när jag var två eller tre år gammal, kan vi svara dem med hjälp av deras samlade berättelser.

 Maten som serveras utforskar barnen med hjälp av Saperemetoden. Metoden kommer ursprungligen från Frankrike och togs till Sverige via Grythyttan, i mitten av 90-talet, av Carl-Jan Granqvist och Restauranghögskolan. Finska Förskolan hade förmånen att vara pilotförskola för metoden. Den går ut på att barnen ska uppleva mat och smak med alla sina sinnen. Barnen uppmuntras att se, känna lukt, uppleva smak och konsistens på maten och sedan sätta ord på upplevelsen.
- Det är många föräldrar som vill placera sina barn i Finska Förskolan. Vi har kö så en del barn börjar i en annan förskola i väntan på att få plats hos oss, säger Varpu Furu.

För Lisa Juliac kändes det självklart att sätta sina barn, fyra och sex år, i Finska Förskolan. Det är till och med hennes gamla förskola och hon minns alla traditioner, vänner och lärare med värme.
- Det är något som finns kvar även idag. För vår familj är det viktigt av flera anledningar att barnen går på Finska Förskolan. Deras skolgång och kvaliteten på verksamheten är överordnad, samtidigt som språket är en minst lika viktig aspekt. Även om vi har mycket kontakt med finsktalande släkt och vänner så är det jättesvårt att lära ut ett språk själv. Barn behöver lyssna och härma dialoger i en miljö där språket finns, säger Lisa Juliac.

När hennes barn föddes var det plötsligt självklart för henne att tala sitt modersmål och ge språket till barnen på köpet, som ung vuxen var det mer angeläget för Lisa Juliac att upptäcka världen än att tala finska. Det är viktigt för henne att knyta an till sina barn på sitt modersmål.
- Finska Förskolan är en viktig pusselbit i mina barns sverigefinska identitet. Utan den hade de inte haft ett levande finskt språk. Att de får träffa och höra olika typer av finsktalande personer gör att både deras språk och identitet växer, säger Lisa Juliac.

John Gradowski

Sidan uppdaterad 2020-08-17