Nina Jakku. Foto:Privat

Rätten prövar Malmös slopade förskoleundervisning i finska

Malmö stads grundskoleförvaltning har slopat undervisning i nationella minoritetsspråk för förskoleklasser för att undervisningen bryter mot kommunallagens likställighetsprincip. En grupp finska föräldrar har blåst till strid och överklagat beslutet till förvaltningsrätten.

- Malmö stad går emot mot minoritetslagen, språklagen, Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska språkstadgan, säger Nina Jakku en av föräldrarna bakom överklagandet.

Beslutet att slopa finskundervisningen för förskoleklassbarn tidigare i år kom som en överraskning för finsktalande föräldrar. Som förvaltningskommun för finska språket får Malmö stad ett årligt stöd från regeringen på nära två miljoner årligen just för undervisning i finska.
- Jag fick av en ren slump höra att slopandet språkundervisningen i finska i förskolan skulle komma upp som ett ärende i grundskolenämnden. Så får det inte gå till, säger Nina Jakku.
2019 skärptes minoritetslagen. Ett av områdena som skärptes var just den enskildes medinflytande och delaktighet.
- Kommunen är skyldig att informera och samråda på ett strukturerat sätt med kommuninvånare som tillhör de nationella minoriteterna, särskilt när det handlar om beslut som berör dem direkt. Vi ska inte behöva övervaka att myndigheter och offentliga organisationer följer lagen, säger Nina Jakku. 

Beslutet att slopa undervisningen i förskoleklass togs i januari. Då hade ett antal finska föräldrar bildat en aktionsgrupp. De skickade in en överklagan av nämndbeslutet till förvaltningsrätten i februari.

Grundskolenämndens ordförande, skolkommunalrådet Sara Wettergren (L), träffade och lyssnade på gruppen. Senare på våren backade hon i frågan och ville ompröva det tidigare beslutet. I en intervju i SVT den 9 maj sade hon att de ”… nationella minoriteterna har genom sin status i Sverige rätt att få modersmålsundervisning även i förskoleklass”.
Men kort före grundskolenämndens sammanträde den 16 juni drog Wettergren tillbaka sitt initiativ.
- Jag bad grundskoleförvaltningen återkomma med ett utlåtande och de rekommenderade ett avslag på mitt initiativ med hänvisning till likställighetsprincipen som innebär att man inom en kommun inte får särbehandla en grupp framför andra grupper. Samtidigt har nationella de minoriteterna helt klart en särstatus. Det här är komplext. Istället för att lägga ett förslag till beslut som sedan kanske måste rivas upp, beslutade jag att avvakta tills förvaltningsdomstolen behandlat föräldragruppens överklagande, säger Sara Wettergren.

Hon säger sig dock vara beredd att åter lägga fram sitt nämndinitiativ att tillåta undervisning i nationella minoritetsspråk i förskoleklasser.
- Det här handlar inte om pengar och det finns ingen prestige i detta. Det är bra både för Malmö och resten av landet att detta prövas. Om domstolen meddelar att det är en tolkningsfråga och att det inte är fel att tillåta undervisning för nationella minoriteter i förskoleklasser, så är jag beredd att ta upp det i grundskolenämnden.

Nina Jakku köper inte grundskoleförvaltningens motivering:
- Likställighetsprincipen gäller bara om inga sakliga skäl kan anföras. Men undervisning i minoritetsspråk är sakliga skäl. Minoritetslagen, språklagen den europeiska språkstadgan och Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter som ratificerats av Sverige lyfter just fram att minoritetsspråk ska främjas särskilt. Varje barn och ungdom ska ha rätt att utveckla sitt språk och sin kultur när det gäller nationella minoriteter.
Det finns inget stöd för Malmö stads grundskolförvaltnings restriktiva tolkning av minoritetslagen, säger Nina Jakku.

Sara Wettergren trodde att det kunde bli reaktioner på beslutet att inte längre erbjuda modersmålsundervisning i förskoleklass. Reaktionerna har dock, med undantag av Sverigefinnarna, uteblivit.
- Kanske är det för att vi pratar om undervisning utanför skoltid en timme i veckan. Det kan man kanske kompensera som förälder, säger hon.

Nina Jakku tycker att det rimmar illa med den policy för de nationella minoriteternas rättigheter som Malmö kommunfullmäktige nyligen antagit, där de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas.
- Det blir provocerande att föräldrar samtidigt ska kompensera för vad det allmänna förväntas göra. Lagen om nationella minoriteter är tydlig med att man har rätt till språkundervisning även språket inte används i hemmiljön. Ska även de föräldrar som inte kan så bra finska eller romani chib ta ansvar för barnens undervisning?

Hon kallar beslutet att slopa minoritetsspråkundervisning i förskoleklasser för ”tondöv signalpolitik”.
- Malmö kommun sparar dessutom inga större pengar på att slopa undervisningen för förskoleklasser i nationella minoritetsspråk.

Malmös status som förvaltningskommun för finska språket gör beslutet ännu mer obegripligt, menar hon. I överklagan till förvaltningsrätten lyfter föräldragruppen fram att Malmös status som förvaltningskommun är en förpliktigande del av Sveriges åtagande att följa alla de bindande europeiska konventionerna, Sveriges minoritetspolitiska mål ”…och enligt den 1 januari 2019 skärpta minoritetslagen: att ge skydd för de nationella minoriteterna, att stärka deras möjlighet till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.”

Juristen Johanna Parikka Altenstedt som stöttat de finska föräldrarna med sitt överklagandet anser att Malmö stads resonemang är ett exempel på att minoritetslagen inte hunnit sjunka in bland svenska kommuner och myndigheter.
- Likställighetsprincipen betyder att lika fall ska behandlas lika. Men här handlar det inte om ”lika fall”. Kommunala tjänstemän och jurister glömmer att lagen gör skillnad mellan de nationella minoritetsspråken och andra invandrargruppers språk. Varenda barn har rätt att få undervisning i sitt nationella minoritetsspråk.
 - Förvaltningskommuner kan inte slingra sig undan. De har just åtagit sig att anordna en högre nivå av service på finska, samiska och tornedalsfinska och får pengar från regeringen för detta.

Hon säger vidare:
- Det ska bli jättespännande att se hur förvaltningsdomstolen dömer i just denna fråga. Det måste prövas vad som är samråd och delaktighet i beslut, vad som innefattar i ansvaret som förvaltningskommun. Det kan inte bara politiker och tjänstemän definiera.

Fredrik Sieradzki

 

 

Sidan uppdaterad 2020-09-07