Arkivbild:Marie Enoksson

Inspirerande verktygslåda för minoritetsarbete lanserad

Nu finns en verktygslåda för minoritetsarbete på minoritet.se. Syftet är att ge konkreta metoder och verktyg för att underlätta kommuners och regioners arbete som rör lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 
Sedan den reviderade minoritetslagen trädde i kraft under 2019 har trycket på kommuner och regioner ökat. Enligt lag är de skyldiga att anta mål och riktlinjer för minoritetsarbetet och ha en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna. Den nya lagstiftningen har ökat intresset och behovet av en verktygslåda med praktiska och konkreta exempel på hur man kan gå tillväga.
 
En referensgrupp med representanter från kommuner och regioner tillsattes under 2019 för att ta fram en verktygslåda. I referensgruppen har 15 tjänstepersoner från kommuner och regioner från hela landet ingått. Arbetet har letts av Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm och skett månadsvis via digitala möten.
 
Deltagande kommuner och regioner har representerat en variation av bland annat geografisk spridning, storlek, förvaltningsområde eller inte. Syftet är att deltagarnas gemensamma erfarenheter och skilda förutsättningar ska ge en bredd och därför skapa så användbara verktyg som möjligt att lägga i lådan. 
Referensgruppen har arbetat med att gemensamt inventera hinder som kommuner och regioner upplever i arbetet med nationella minoriteter, identifiera vilket stöd kommuner och regioner behöver samt att ta fram goda exempel och utveckla modeller, metoder och andra verktyg. 
 
Sara Larsson, minoritetssamordnare i Vindelns kommun, har varit del i referensgruppen.  Enligt henne upptäckte man snart att kommunerna och regionerna hade liknande frågeställningar i arbetet med nationella minoriteter. 
 
För henne har arbetet i referensgruppen fokuserat på att ta fram konkreta hjälpmedel till verktygslådan. 
- Färdigformulerade samrådsinbjudningar, dagordning för samråd, checklistor för mötesprotokoll och information översatt till minoritetsspråk är material jag efterfrågat. Man behöver inte uppfinna hjulet två gånger, alla måste förhålla sig till samma uppdrag och regelverk, då kan man dela med sig av konkreta hjälpmedel, mallar och goda exempel. 
 
I verktygslådan finns även en ny digital användarvänlig version av handboken Nationella minoriteters rättigheter. En handbok för kommuner och regioner en mer användarvänlig kategorisering av exempel på minoritetsarbete som referensgruppen bidragit med. Man planerar även för ett uppdaterat bildspel om minoritetslagstiftningen med manus (samt en till gällande romsk inkludering), och ett uppdaterat avsnitt med frågor & svar. 

Frédéric Thiabaud, del i referensgruppen och kulturstrateg på Region Gävleborg, välkomnar detta arbete. Han säger att det är många politiker och tjänstepersoner på regioner och kommuner som saknar kunskap om de nationella minoriteterna och deras rättigheter.
- Det är mycket bättre att man samlar allt material nationellt istället för att varje region ska skapa eget utbildningsmaterial. 
 
Frédéric Thiabaud berättar att han har delat med sig av tips från Region Gävleborgs hemsida www.regiongavleborg.se/minoritet) i referensgruppen. Hemsidan är en sorts kunskapsbank som samlar information om Sveriges nationella minoriteters kultur och språk.
 
Där finns bland annat länkar till forskning och lagtexter gällande nationella minoriteter och en uppsjö av olika kulturarrangemang kopplade till nationella minoriteterna. Man kan även söka information om minoriteterna baserat på verksamhetsområde, både nationellt och regionalt .
- Vi försöker att hålla hemsidan uppdaterad kontinuerligt. Vi har kontakt med nationella minoriteters organisationer för att stämma av informationen. De har möjlighet att påverka det som publiceras och be om eventuella justeringar, kompletteringar eller uppdateringar av innehållet. Jag tycker att regionens hemsida, som är under kontinuerlig uppbyggnad, kan lyftas som ett gott exempel.  
 
För Frédéric Thiabaud var det viktigt att ingå i referensgruppen för att knyta kontakter till andra personer som arbetar med nationella minoriteter i olika regioner i Sverige. Han berättar att arbetet kan bli väldigt isolerat och ensamt.

En positiv bieffekt av projektet var att LinkedIn-gruppen ”Vi som arbetar med Sveriges nationella minoriteters rättigheter, kultur och språk”  startades. I dag har gruppen 100 medlemmar och han hoppas att de ska kunna ha stor nytta av varandra. 
 
Magdalena Fallde, utvecklingsstrateg med inriktning på nationella minoriteter på Linköpings kommun, är en av dem som gått med i LinkedIngruppen. För henne har den största behållningen av referensgruppen varit nätverken som skapats. Hon säger att de flesta kommuner i Sverige inte ingår i något förvaltningsområde.

I dessa kommuner kan det vara en enda anställd som arbetar med alla frågor som rör social hållbarhet, nationella minoriteter är en del av detta ansvarsområde.  
- Det är extra viktigt för dem som arbetar på kommuner som inte ingår i ett förvaltningsområde att få utbyta erfarenheter och reflektera kring nationella minoritetsfrågor med andra. Tillsammans kan vi stödja, hjälpa och lära av varandra så att arbetet blir mindre ensamt. Planen är att olika kommuner och regioner allteftersom ska kunna bidra till verktygslådan i framtiden. Om du vill veta mer om referensgruppens arbete eller vill bidra till verktygslådan, kontakta gärna gruppledarna Ellen Omma eller Ulla Perman.
 
PETRA KAHN NORD
Sidan uppdaterad 2020-11-16