Den samiska flaggan. Foto: Sametinget

En annorlunda Samisk språkvecka i år

I oktober drar Samisk språkvecka igång. För andra året i rad filmas, sjungs, läses och fram för allt pratas det samiska. I år – med corona – på ett lite nytt sätt.

Det blir digitala språkkvällar, filmsnuttar på sociala medier och förhoppningsvis många spontana aktiviteter. Starten för språkveckan går den 19 oktober och alla samer i Sverige, Finland, Norge och Ryssland uppmuntras att vara med.
– Vi uppmuntrar språkbärare av de olika samiska språken att göra en aktivitet under veckan. Det kan vara en sångkväll, att man läser ur en bok eller bara samtalar, säger Sylvia Sparrock, språkkonsulent och arbetsledare på Samiskt språkcentrum.

Alla samer kan inte samiska. En del förstår men har svårt för att prata. Andra kan inte alls men har haft samiska talare i släkten och känner en tillhörighet till språket. De kallas språkbärare.

Samiskt språkcentrum är tillsammans med sametingen i Sverige, Norge och Finland arrangörer bakom språkveckan. Men tanken är inte att de ska göra allt jobb. Tvärtom. Förhoppningen är att samer överallt i Sápmi ska delta och hitta på aktiviteter. Aktiviteter som kanske sedan fortsätter och blir permanenta.

I år blir det mycket digitalt på grund av coronapandemin. Samiskt språkcentrum kommer anordna fem digitala språkkvällar, en för varje samiskt språk som finns i Sverige. Dessutom kommer de lansera digitala språkverktyg, språkstimulerande material till småbarnsföräldrar, ett reviderat förskolematerial och mycket mer.
– Vi ska också försöka få lokala livsmedelsaffärer att skylta en del av sina varor på samiska och vi ska försöka få unga att spela in korta filmer där de pratar samiska, som kan läggas ut på sociala medier.

Målet med Samisk språkvecka är att de samiska språken ska höras och pratas. Både så att samer själva uppmuntras att prata sitt språk och så att majoritetssamhället får större medvetenhet och kunskap om de samiska språken.
– Okunskapen om samiska språk och kultur är väldigt stor, även i närheten där samer bor. Då är det viktigt att man gör en markering. En samiska vecka skulle egentligen vara hela året. Men det är bra att man gör en markering.

Sylvia Sparrock säger att allt handlar om att synliggöra och stärka samiskan. Att det berättas väldigt lite om samer i skolundervisningen och att den okunskapen bland allmänheten riskerar att leda till att majoritetssamhället kör över minoriteten.
– Det handlar om så mycket mer än att bara visa språket. Det samiska folket är erkänt både som ett folk, ett urfolk och som en nationell minoritet. Det är viktigt att vår närvaro, språk, kultur och sedvänjor blir bekräftade av majoritetssamhället. Det handlar om vårt ursprung och våra existentiella rättigheter. Det är viktigt att majoritetssamhället får kunskaper om oss så att man motverkar rasism och förutfattade meningar.

Sylvia Sparrock var med och startade upp Samiskt språkcentrum, som i höst firar tio år.
– Jag har modersmålet med mig från min barndom men jag har inte direkt fått lära mig språket i skolan. Så jag tänkte att jag ville få svart på vitt att jag kan samiska. Det var min form av revitalisering när jag blev vuxen.

Hon började studera på Umeå universitet och lärde sig skriva och läsa samiska. När Samiskt språkcentrum byggdes upp annonserade de efter språkkonsulenter. Sylvia Sparrock var en av de som fick jobbet.
– Det var en helt ny verksamhet. Vi var fem stycken som jobbade fram hur vi skulle arbeta. Det var intressant och roligt.

Sedan dess har Samiskt språkcentrum tagit fram metoder för att revitalisera de samiska språken, drivit projekt som uppmuntrar samer att återta sitt språk och de har mentorprogram där lärlingar får mentorer som har samiska som modersmål.
– Vi har också drivit ett språkspärrsprojekt. Många har språket latent liggande inom sig men har svårigheter att prata samiska offentligt.

I det projektet ligger kognitiv teori, KBT, i grunden. Deltagarna jobbar i grupp och får uppgifter som utmanar deras rädslor inför att prata samiska.
– Då får man självförtroende så att man vågar tala samiska med fler än hunden!
Sylvia Sparrock menar att det förutom Sametinget är många institutioner och organisationer som sett till att samiskan stärkts de senaste tio åren, och att Samiskt språkcentrum är en av de som bidragit.

– Samernas egna attityder till språket har stärkts. Det har blivit en större medvetenhet kring vilka språkrättigheter man har. Det behövs fler åtgärder, men där tycker jag att man ser en stor skillnad.

KARIN FINGAL

 

 

Sidan uppdaterad 2020-09-24