Artiklar
Den sverigefinska flaggan.

Nytt nav för finskspråkiga barn i Göteborg

Från och med augusti i år finns en ny finsk förskoleavdelning på Hisingen i Göteborg. Tillsammans med Skogomeskolan bildar de ett nytt finskspråkigt utbildningsnav med goda förutsättningar för långsiktig tvåspråkig undervisning på finska och svenska.

 

-Tanken är att våra finskspråkiga barn ska gå över till finskspråkig undervisning på Skogomeskolan när de blir äldre. Vi har ett bra samarbete med skolan så det ser vi fram emot, säger rektor Lena Bildsten på den nya förskolan Terapislingan 4.

På den finskspråkiga avdelningen Sälgen finns 16 barn mellan 1-5 år som kommer från olika delar av Göteborg. Det är lite olika hur mycket finska barnen kan, men det spelar ingen roll eftersom personalen är tvåspråkig, menar Lena Bildsten.
-På Sälgen arbetar tre finsktalande pedagoger. De använder det finska språket i huvudsak, men båda språken används till exempel när pedagogerna ska läsa för barnen eller förklara något.

Hela förskolan har kapacitet för åtta avdelningar. Idag finns sex avdelningar och cirka 100 barn inskrivna. Barnen på den finska förskoleavdelningen kommer från den privata förskolan Havet som är nerlagd. Runt om i Göteborg finns finskspråkig personal på flera förskolor, men Sälgen är den största finska förskoleavdelningen i staden.

På avdelningen jobbar pedagogerna med sverigefinsk kultur, traditioner och uppmärksammar finska och sverigefinska högtider genom sånger, musik, berättelser och mat. På Sälgen går Riitta Itäkyläs barn, 5 år.
-Nu ska barnen återskapa sagan om snövit som de läst på finska. De ska rita själva och läsa in replikerna på finska. I slutändan ska det bli en film.

Det är ett kreativt och levande sätt arbeta med språket, tycker hon. För henne var det nya finskspråkiga navet på Hisingen avgörande för valet av förskola och hon ångrar inte beslutet.
-Jag och många andra föräldrar är väldigt positiva. Rektorn är engagerad och det finns ett driv och en förståelse för tvåspråkighet. Det finska språket synliggörs också på ett bra sätt.

Alla avdelningar på hela förskolan är till exempel skyltade på två språk.
-Det är viktigt med sådana symboliska gärningar för det synliggör språket, menar Riitta Itäkylä. Barn med ett annat modersmål blir inkluderade, de avviker inte eller sticker ut. De tillåts vara en naturlig del av hela förskolan.

Intresset för den finska förskoleavdelningen har varit stort. Flera föräldralediga föräldrar har hört av sig och ställt frågor. Många föräldrar har själva gått på finskspråkig förskola eller skola och vill föra tvåspråkigheten vidare till sitt barn.
-Många är stolta över sitt språk och sitt ursprung. Det är nu fjärde generationens sverigefinnar som går hos oss. Det är fantastiskt roligt, säger Lena Bildsten.

Den andra delen av det finskspråkiga navet är Skogomeskolan som har klasser från förskoleklass till årskurs sex. Skolan planerade att starta tvåspråkig undervisningen från och med hösten, men efterfrågan var för liten för att starta upp på skoldelen. Trots att det endast var en elev som sökte till förskoleklassen så fattade Skogomeskolan tillsammans med grundskoleförvaltningen beslut om att starta integrerad undervisning i förskoleklassen.
-Vi tycker detta är så viktigt så vi har ordnat en finsk undervisningsgrupp. I efterhand har det tillkommit ytterligare två elever, berättar Monica Landin, rektor på Skogomeskolan.

Eleverna går i vanlig förskoleklass men har vissa pass på finska med en finskspråkig pedagog som arbetar i klassen. Utöver det får eleverna modersmålsundervisning på finska.

Även om det blev få elever detta år tycker Monica Landin att det nya finskspråkiga centrumet är jätteintressant och har potential.
-Intresset för tvåspråkig undervisning finns. Vi tror att det finns alla förutsättningar att bygga en verksamhet från grunden med nya elever.

Hon menar att Skogomeskolan redan nästa år kommer att ha en tvåspråkig förskoleklass och en tvåspråkig årkurs ett.
-Året därpå har vi också årskurs två och så byggs det på.

Riitta Itäkylä tycker det känns hoppfullt för framtiden.
- Det finns en helhetstanke, en plan och kontinuitet. Dessutom verkar det finnas en innerlig tanke om att vilja lyckas och att se till barnens bästa.

KARIN SKOGLUND

Sidan uppdaterad 2020-11-24