Språknoden på Örnnäset i Luleå. Foto: Luleå kommun

Språknod - en knutpunkt i minoritetsspråksarbetet

Under hösten startar en utbildning av personalen på Örnässkolan i Luleå. Ett flertal av lärarna i Luleå har finsk eller tornedalsk bakgrund, med finska eller meänkieli som modersmål.

 

– Men alla ska få lära sig mer om minoriteter, vad minoriteter behöver och hur de lever idag. Annars är det lätt att ta med sig en romantisk bild av att samer, romer, tornedalingar eller sverigefinnar, är på ett visst sätt, säger Nils-Bertil Heikka, metodutvecklare gentemot skola och förskola. 

– Jag har själv under tre års tid gjort en oerhörd resa och min egna samiska identitet blir stärkt när jag kan lära känna, vandra och arbeta tillsammans med de andra minoriteterna, säger han.

Spåknod är ett samlingsbegrepp inom skolan och förskolan och ska fungera som en knutpunkt i Luleå kommuns minoritetsspråksarbete, med utökad modersmålsundervisning inom skolan. Efter att i flera år varit i diskussionsstadiet är man nu inne i planeringsstadiet för att starta upp Språknod Örnäset, år 2022.

Nils-Bertil Heikka har som metodutvecklare på Resurscentrum, som sorterar under kommunens Barn- och utbildningsnämnd, en samordnande roll i arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk i förskola och skola och planerar tillsammans med metodutvecklare Josée Kobylak kommande utbildningssatsningar för språknoden.

Vid sidan om arbetet med språknoden har han arbetat intensivt med de tre förvaltningsminoriteterna i Luleå kommun. Nu ska även de judiska och romska minoriteterna inkluderas i arbetet.

– För att arbetet fortsättningsvis ska vara bra så behöver göra det i samråd med de judiska och romska minoriteterna och vi är glada att ha knutit kontakter med personer som vill hjälpa oss.

Sedan Nils-Bertil började för tre år sedan har han varit mån om att få till ett bra samarbete med minoriteterna. Vad gäller modersmålsundervisningen så finns det ännu inte någon timplan för det i skolorna och elever har fått modersmålsundervisning en timme i veckan utanför ordinarie skoltid.
– Språknoden på Örnässkolan blir en knutpunkt i Luleå där man ska få utökad modersmålsundervisning, säger Nils-Bertil Heikka.

Föräldrar av idag har blivit mer medvetna i takt med att de förstår vilka rättigheter de har. Bland unga föräldrar, en strakt växande grupp, är det populärt att ge barnen sitt eget modersmål.
–Nu när språken hös på radio, tv, man kan läsa böcker, se på film och teater och lyssna på musik, har de tagit sig förbi diskussionerna om deras språk är ett riktigt språk.

Språknoden ingår i Luleå kommuns vision om hur man ska kunna bli bäst i hela landet på att tillvarata minoritetsspråk.
– Med en så hög ribba så vet man att Luleå kommun tar det på största allvar. Det påminner oss som jobbar med det att ligga i framkant och att all personal genomsyras av visionen.

– Jag förstår nu vilken gåva jag fått, säger Nils-Bertil Heikka, som obehindrat även talar nordsamiska, finska och meänkieli. Språk väger inte tungt. De är bra att ha med sig.

MALIN A JUNKKA

 

Sidan uppdaterad 2020-10-09