Artiklar
Timimie Gassko Märak, Lis Mari Hjortfors, Krister Stoor, Nik Märak (SFiS), Inge Frisk (SFiS) och Anders Hällström (SFiS). Foto: Privat

”Det är tröttsamt att ständigt vara ambassadör för sitt folk”

"Jag tycker det är superviktigt med inåt-arbetet i föreningen, att bara få vara människa och slippa förklara vilka vi är hela tiden. Ibland vill vi slippa representera vårt kulturarv och behöva svara på frågor om språk, slöjd och koltar".

Det säger Nik Märak, ordförande i Sameföreningen i Stockholm.

Minoritet.se ringde Sameföreningens ordförande för att kolla läget. Det blev ett intressant samtal om föreningens syfte, etnochica trender och offentliga röstlängder som skapar oro.

Hur är läget i föreningen i pandemitider?

Väldigt mycket har blivit inställt även om vi har webbmöten och styrelsemöten ändå. Men de olika samiska språkcaféerna har ställts in liksom slöjdcaféerna. Jag saknar alla små möten, de öppna medlemsmötena och höstfesten, tillfällen där vi ses, dricker kaffe och inte behöver förklara vilka vi är. Det känns väldigt tomt. Jag är ju också en person som gillar att träffa folk och dra igång saker.

Du har tidigare sagt att din roll som ordförande inte är att marknadsföra föreningen utåt.

 Precis. Jag tycker det är superviktigt med inåtarbete, att sitta och bara vara, få vara människa och slippa förklara vilka vi är. Att slippa utifrånperspektivet. Utifrånperspektivet  blir också ofta ett ovanifrån-perspektiv där vi ständigt får svara på frågor. Det är tröttsamt att alltid vara en ambassadör för sitt folk.

Ni har runt 500 medlemmar. Är de flesta födda i Sapmi eller finns många stockholmsfödda samer hos er?

 Väldigt många av de äldre har bott där uppe och flyttat söderut och de flesta medlemmarna har koppling till något samhälle eller någon ort med samer. En stor del har också fått veta i vuxen ålder att de tillhör samiska kulturen. Det är väldigt viktigt att välkomna alla, tycker jag. Att vi är ett tillåtande folk som välkomnar varandra in i värmen, vi måste stötta varann i kulturarvet.

Jag har fått känslan av att det är lite ”inne” att vara same idag?

Det är lite etnochic att vara same här nere, ja. Men i samiska sammanhang finns också schatteringar med ”gamla samer” och ”nysamer”.

- Det jag kan vända mig emot apropå Sametinget är att alla samer behandlas som en homogen grupp av regeringen. Men bara för att vi är samer så behöver vi ju inte tycka likadant. Man ska heller inte känna krav på att vara aktiv politiskt för att man tillhör vår kultur, det är superviktigt! Vi får stå upp för varann när vi orkar, det är min åsikt.

Driver ni som förening politiska frågor?

Inte politiska kanske men vi stöttar bland annat Sapmi Pride. Márit Baer, jag och mina barn var de första samerna som gick i Pridetåget 2007. Det drog igång mycket för att synliggöra minoriteter i minoriteten var något nytt.

- Naturligtvis har vi också tagit ställning mot gruvpolitiken, vi är självklart emot exploatering av land och vatten. Det är en tydlig ståndpunkt men den är inte partipolitisk.

Jag har hört att många Stockholmssamer känner sig utanför eftersom de inte tillhör upptagningsområdet Sapmi?

Det är en fråga som varit uppe på många olika sätt. Jag tänker som så att ju fler vi är desto bättre. Om man tillåter folk att vara med i en sameby så blir också rösterna fler, det visar att frågan om tillgång till land och vatten omfattar många. Det skulle naturligtvis inte innebära automatiskt att den som blir inskriven i röstlängden har rättighet till jakt och fiske och kan knuffa bort folk ur byarna.

- Samebyarna är ju ekonomiska föreningar och jag tycker att fler skulle få vara med och stötta dem, kanske som stödmedlemmar, för att visa hur många vi faktiskt är. Vi borde hitta något system för det.

- I år har över tusen samer, främst yngre, ansökt till röstlängden. Vi har länge haft åsikter om att röstlängden borde vara konfidentiell och inte som idag offentlig. Det är väldigt obehagligt att vem som helst har rätt att begära ut röstlängder - och det görs också av högerextrema organisationer. Det finns en lag i Sverige mot etnisk registrering (GDPR) men här finns alltså en nationell minoritet listad med nummer och allt! Romregistret i Malmö var det stor debatt kring för ett tag sedan men det här är ju lika illa. Svensk lagstiftning ligger som en kall och våt filt över oss. Vi försöker lyfta den frågan inför varje val.

Varför görs inget åt saken tror du?

Någonstans tror jag det handlar om att vi ska hållas på plats. Vi ser i olika sammanhang hur statens förtryck lever kvar och det är obehagligt. Staten har slagit in så många kilar mellan folk i norr, folk som alltid samarbetat och levt sida vid sida. Det samarbetet vill man ta ifrån oss. Det är bara utbildning och information som gäller för att få till en ändring.

SUSANNE REDEBO

 

 

Sidan uppdaterad 2021-01-28