"Alla skolor skulle behöva en Aarne"

När Aarne Nyman började som brobyggare på Bodskolan i Borås 2013 var det tufft. Många romska elever var skoltrötta och hade låg närvaro. Dessutom blev romska elever diskriminerade och kallade z-ordet.

 Idag har frånvaron vänt och situationen är en annan. Många års arbete har gett resultat.
-Jag hoppas att det fortsätter som det är nu. Jag älskar det här jobbet, säger Aarne Nyman.

När Leonela Ramic gick i sjuan skolkade hon och hade dålig närvaro.
-Då pratade Aarne med min mentor och mina föräldrar och det hjälpte mig jättemycket. Man kan alltid få hjälp av honom, han hjälper till med allt. Vi elever litar mer på Aarne än på någon annan, säger Leonela Ramic som idag går i årskurs åtta.

Aarne Nyman är anställd som resurs och romsk brobyggare på Bodaskolan, en
mångkulturell skola i Borås.
-Jag hjälper till med allt möjligt, men framför allt med att eleven ska bli sedd och hörd, det är jätteviktigt. Jag finns där för dem och pratar med dem om vad som helst.

Han har ingen pedagogisk arbetsuppgift, men finns till hands för dem som
behöver. Han cirkulerar runt på skolan, fångar in eleverna för lektion, ser till att de sköter sig, lyssnar på den som är ledsen eller trött. Han vetsjälv hur viktigt det är att bli sedd och lyssnad på i skolan eftersom han själv inte blev det. Det ledde till att han skolkade på högstadiet.

Vändpunkten kom när en lärare åkte hem och hämtade honom.
-Tack vare honom står jag här idag. Han räddade mig.

Att hämta eleverna i hemmet blev också Aarne Nymans metod för de romska eleverna när han började att arbeta på Bodaskolan. Visst kom det en del ifrågasättanden från eleverna i början, men resultatet blev bra och föräldrarna var nöjda med hjälpen.

Kevin Medjelkovic som också går i årskurs åtta har känt Aarne Nyman länge. Hans syskon har tidigare gått på Bodaskolan och talat väl om honom.
- Han hjälper oss jättemycket, till exempel med läxor och att inte komma försent. Man kan prata med honom om man har något problem, om man tjafsat med någon eller så.

Leonela Ramic håller med, Aarne Nyman finns där för att skapa trygghet och lugna ner en spänd situation, till exempel om en annan elev säger z-ordet, för det kan fortfarande hända, menar hon.

Aarne Nymans kontakt med både romska föräldrarna och barn gör att han kan hjälpa till att lösa situationer som är på väg att bli allvarliga. Han tar exemplet med en orosanmälan som skolan ville gå vidare med.
-Eleven hade hög frånvaro och skolan visste inte vad orsaken var. Jag besökte föräldrarna och pratade med dem. Eleven skolkade på grund av sena nätter och orkade inte gå upp på morgonen. Jag satt med på mötet med elevens mentor och rektor och det behövde aldrig bli en orosanmälan, berättar han.

Sedan ett halvår tillbaka har skolan en romsk study-group som Aarne Nyman är mycket glad för. Där kan eleverna ta igen det de missat på lektionen, träna inför ett prov eller göra läxor. En gång i veckan träffas de, fikar och pluggar tillsammans. Study-group är uppskattad av både elever och föräldrar.

För en del romska familjer saknas en skoltradition och det är svårt för föräldrarna att motivera barnen att gå i skolan, särskilt om det också finns mobbing eller diskriminering med i bilden. Därför är Aarne Nyman extra stolt över de elever som brutit traditionen.
-Det jag är mest nöjd med i mitt jobb är de elever som jag haft som fortsatt studera på gymnasiet och sen fått jobb. Det var elever som inte hade betyg i vissa ämnen. Där har jag verkligen stöttat och slitit.

För slitet fick han beröm. Efteråt har han fått många sms och telefonsamtal från stolta föräldrar. För att bli en bra brobyggare tror han det är viktigt att ha egna liknande erfarenheter som eleverna och att känna till skolvärlden. Han tycker inte att romska elever blir utpekade för att de får hjälp av en brobyggare.

Snarare tvärtom - de andra eleverna vill också ha en brobyggare, menar han. Och det behövs fler brobyggare i skolan, tycker både Aarne Nyman själv och Kevin Medjelkovic.
-Självklart är det bra med brobyggare. Det behövs fler som Aarne på alla skolor, säger han.

KARIN SKOGLUND

Sidan uppdaterad 2020-12-22