Artiklar
Finska bokhandeln har blivit något av ett minikulturhus med vernissager och författarträffar. Till höger Seppo Poutanen. Foto: Kai Kangassalo

Bokhandeln blev ett finskt kulturcentrum i Stockholm

Finska bokhandeln i Stockholm är den enda bokhandeln i landet som är inriktad på finsk och finsk-svensk litteratur. Men butiken är mycket mer än så.

 

- Den har blivit något av ett minikulturcentrum, säger Seppo Poutanen, ordförande i Kooperativet Sverigefinsk Bok och Kultur i Stockholm som står bakom verksamheten.

Det är pandemitider och Seppo får beskriva per telefon hur butiken ser ut. Det enda jag vet är att adressen är Birkagatan 19 inte långt från S:t Eriksplan.
- Vi är vad man på finska kallar ”kivijalkakauppa”.

Det vill säga en butik på gatunivå i ett stenhus med ett skyltfönster ut mot gatan för att locka förbipasserande att handla. Butiken ligger i närheten av många krogar och normalt sett är det mycket folk i rörelse sommartid.

Finska bokhandeln, som alltså är den enda i landet, grundades 1965 på Rörstrandsgatan en bit från sin nuvarande adress. Hilkka och Allan Keinänen startade den och flera ägare har passerat revy innan Kooperativet Sverigefinsk Bok och Kultur i Stockholm tog över driften 2013 från senaste ägaren Anders Westlund.
- Anders ville lägga ner den men entusiaster tyckte att det måste finnas en bokhandel i Sverige av den här typen. Vi servar i stort sett hela landet med litteratur.

Den drivs helt på ideell basis av de 16 medlemmarna som alla har ”arbetsplikt”. Men kanske är inte arbetet så betungande för butiken på 40 kvadratmeter är bara öppen några få timmar på onsdagar och lördagar.

Däremot går det åt folk till att administrera all finsk litteratur som varje vecka levereras från förlag i vårt grannlands utifrån beställningar. Dessa böcker skickas sedan vidare ut i landet. Vissa beställer för tusentals kronor per år.
- Vi kan naturligtvis inte konkurrera med Adlibris. Men vi har många barnböcker i butiken och mycket telefonbeställningar från äldre finländare i hela Sverige som inte behärskar datorn utan ringer vår telefonsvarare och beställer. Eller mejlar sina beställningar.

I butiken finns också en särskild avdelning för begagnade böcker och yta för kursverksamhet/boksläpp när gästförfattare vill nå sina läsare.
- Sverigefinska författare är alltid välkomna att ha sina boksläpp hos oss.

Även konstutställningar med personer med finskt påbrå hålls regelbundet, men då i Suomiarts regi. Senast visades alster av kocken Otto Kalevi Silmo, en man som målat stora delar av sitt liv men aldrig ställt ut.

I pandemitider har vernissager till och med hållits på trottoaren utanför butiken för att undvika trängsel. Och folk har kommit ändå!

Hösten har trots påhittigheter varit en tung period för kooperativet som framför allt saknat intäkterna från försäljning från Bok- och kulturmässan på Finlandsinstitutet. Även Finska skolans julmarknad brukar ge bra avkastning, den är den största enskilda händelsen i Sverige där sverigefinländare träffas. Vi talar om runt 3 000 personer.
- Så höstens försäljning har gått åt pipan i stort sett.

Men kooperativet står inte och faller med det. Sedan en tid tillbaka hyr de ut en del av butiksytan till Sverigefinska arkivet i Eskilstuna.
- Vi hyr också ut till Suomiart som har konstutställningar varje månad med finska konstnärer.

Även små föreningar såsom Karelska språkets vänner och sverige-finska föreningar brukar träffas i den mån det varit riskfritt.

Ni har också böcker på de nationella minoritetsspråken romani och meänkieli?

Jo, meänkieliförfattarna Birger Winsa och Bengt Pohjanen finns representerade hos oss liksom finlandssvenska och finska författare vars böcker översatts till svenska och meänkieli.

Många barnböcker skrivs numera på två språk, har Seppo uppmärksammat. Både på svenska och finska.
- Utvecklingen går åt det hållet för nästa generation finnar i Sverige behärskar kanske inte finskan så bra men de vill ändå behålla lite kunskap. Vi har många tredje generationens finnar som kommer till oss och är rätt arga på sina föräldrar för att de inte pratade finska med dem när de växte upp.

Seppo säger att en fördel med bokhandeln är att den är liten och personlig. Det kan kännas lättare om man till exempel behöver köpa sorgadresser/kondoleansadresser till någons begravning i Finland, en tjänst som butiken står för.
- Sorgadresser till begravningar är ett måste i Finland. Kan du inte delta i en begravning skickar du en sorgadress till förmån för någon fond eller förening. Den skickas istället för blommor och är en slags sista hälsning samtidigt som den visar deltagande till de anhöriga.

Seppo Poutanen ser ljust på bokhandelns framtid.
- Vi är entusiastiska, har stabil ekonomi och har kvar våra medlemmar. Jag tror också att det finns behov av att besöka en bokhandel även framöver. Människor behöver titta och bläddra innan de köper en bok.

Dessutom borgar bokhandelns sociala aktiviteter för att den kommer att finnas kvar, påpekar Seppo, men frågan är i vilken form.
- Kanske går vi ihop med andra föreningar och bildar nya grupperingar? Drömmen vore att driva ett bokcafé, kanske ha gemensam lokal med de andra nationella minoriteterna? Lokalen bör ligga centralt förstås, helst på Slottsbacken, ha ha! Där finns förresten redan Finska kyrkan.

SUSANNE REDEBO

Fotnot: Finska bokhandelns hemsida: www.kirjakulttuuri.se

 

 

 

Sidan uppdaterad 2021-01-25