Artiklar

Efterlyses; läromedel på jiddisch

Professionella förlag planerar, som det ser ut nu, ingen utgivning av nya läromedel i jiddisch. Marknaden är alldeles för liten för att det ska bära sig.

 

Så, vad finns det då för läromedel för den som är intresserad av att lära sig jiddisch?

Paula Grossman, läromedelsförfattare, har med medel från Skolverket tagit fram Familjen Jiddischhttp://laromedel.jiddischforbundet.se - tema 1 - 2. Tema 3 – 6 har Paula utarbetat med stöd från Institutet för språk och folkminnen (Isof). De är baserade på kursplanen i jiddisch som andra språk för årskurs 4 – 6 och 7 – 9. Familjen Jiddisch är ett digitalt läromedel och vänder sig också till nybörjare. Just nu uppdateras materialet, men det kommer att bli tillgängligt från och med mars 2021.

Megilla förlaget har gett ut Jiddisch 2000: lärobok för alla. Den är översatt från engelska (Learning yiddish in easy stages). Boken har några år på nacken och behöver en revidering.

På frågan om utbudet  ovan motsvarar det behov som finns eller om behovet är större för läromedel på jiddisch, svarar Anna Gezelius, samordnare för minoritetsspråk på Isof:
- Det behövs alltid fler och nyare läromedel att välja bland för olika undervisningar och för olika stadier som nybörjar- och fortsättningskurser. Barn och unga kräver en typ och vuxna en annan. Isof har ju ingen vanlig utgivning av läromedel. Vi gjorde en satsning på pedagogiska material 2018 när vi fick extra medel. Sedan köpte vi in Jiddisch Svensk Jiddisch Ordbok av Megillaförlaget för att uppdatera den, men det var ett engångsprojekt.

Anna Gezelius säger också att det är möjligt att Isof gör en ny satsning på pedagogiska material om myndigheten får extra resurser någon gång under kommande år.
- Men märk väl, då är det lärare som skickar in sina egna framtagna läromedel. Skolverket har heller inget sådant uppdrag just nu, vad jag vet.

För Paideia folkhögskola, som erbjuder utbildningar inom judiska studier, kultur och språk, räcker inte ovan nämnda läromedel. Lära läsa jiddisch lätt, Prosodia, av Paula Grossman används av nybörjare för att lära sig jiddischbokstäver på Paideia och i grundskolan samt naturligtvis av alla andra som är intresserade av att lära sig bokstäverna. För mer avancerade nybörjare, som slutfört nybörjarkursen och som kan läsa samt föra en enklare konversation, använder läraren, Paula Grossman, dels egenproducerat material och ett läromedel hon fått kopieringsrättigheter till. Det heter Yiddish fun onheyb. Det fnns emellertid inte att rekvirera. 

I Fortsättningskurs i jiddisch, konversationskurs på distans som ges första gången på Paideia i vår, i samarbete med Jiddischsällskapet i Stockholm, används egenproducerat material, delar av Yiddish fun onheyb och texter hämtade från olika böcker - kortare noveller, texter och poesi som finns i olika jiddischsånger samt ordspråk och uttryck på jiddisch som kommer från hebreiskan. Material hämtas från flera olika platser och sätts samman av lärarna.

Jiddischaktivisten och läraren Niklas Olniansky i Lund undervisar allt från nybörjare till modersmålstalare i Judiska kulturföreningen 1945 i Malmös regi.
På frågan vad för material han använder, svarar han:
- Vi har läst Harry Potter un der filosofisher shteyn (länk). Sedan använder jag mig av eget material som dock tar sin utgångspunkt i Uriel Weinreichs College Yiddish. (länk)

Niklas Olniansky tycker att det finns mycket bra undervisningsmaterial på jiddisch, men det mesta har några år på nacken.
-Jag hade velat se uppdaterade utgåvor av exempelvis College Yiddish och Der Onheyber, och så givetvis mer modern litteratur.

Finns det tillräcklig kompetens i Sverige för att författa skolböcker på jiddisch? 

- Det är svårt att säga, men det tror jag. Om ett läromedelsförlag nappar kan man med stöd och hjälp få många duktiga lärare att skriva läromedel. Problemet är väl att det tar så mycket kraft och tid att skriva läromedel och det finns inte så många lärare i jiddisch. Om det finns några tusen engelsklärare i Sverige så är det ett fåtal av dem som skriver läromedel. Och det tar mycket tid, minst ett år, ofta fler att ta fram ett läromedel. Om det är årskursläromedel tar det ett år per årskurs i vanliga fall, menar Anna Gezelius, som har ett förflutet inom läromedelsbranschen.   

Finns det då resurser att satsa på nya läromedel i jiddisch? Anna Gezelius tror att om man kan få ett läromedelsförlag att nappa på idén så finns det resurser, inte annars. Det har bara funnits medel när regeringen bestämt sig för en tillfällig satsning, eller som när Isof bestämde sig för att använda extramedel för det.
- I Isofs handlingsprogram som vi lämnade in till regeringen i höstas gav vi ett förslag på hur man kan lösa det. Specialpedagogiska skolmyndigheten får cirka 20 miljoner årligen från regeringen att dela ut till läromedelsförlag så att de ska ta fram läromedel för barn och vuxna med funktionsvariationer, något som annars heller inte lönar sig. Den modellen skulle kunna användas för att ta fram läromedel i nationella minoritetsspråk. Om ett förlag får sina kostnader täckta med bidrag kan de mycket väl komma att ta fram läromedel för marknaden. Problemet är fortfarande att det finns så få lärare i just jiddisch som kan skriva dem, säger Anna Gezelius. 

JOHN GRADOWSKI

Sidan uppdaterad 2021-02-08