Artiklar
Så här ser ett av verken ut. Foto: Fredrik Sieradzski

Ceija Stojkas konst visar den romska Förintelsen

Starka färger, naivistiska motiv, romskt läger, tågvagnar på väg mot Auschwitz och svarta streck. Den kvinnliga romska konstnären Ceija Stojkas 140 målningar och teckningar på Malmö konsthall vittnar drabbande om hennes upplevelser under Porajmos, den romska Förintelsen då 90 procent av Tredje rikets romer utrotades av Naziregimen.

Den pågående utställningen med Ceija Stojka konst på Malmö konsthall är viktig. Tyvärr är den i skrivande stund stängd för besökare på grund av pandemiläget och den första april öppnar man igen, men bara för förbokades besök. Vi fick dock en möjlighet att komma in och se en gripande uställning som tematiskt spänner över tiden före, under och efter Förintelsen.

Ceija Stojka  föddes i Steiermark i Österrike. 1938, då hon var fem år gammal, förföljdes och greps hela hennes kringsresande familj och skickades till koncentrationsläger. När Ceija var tio år gammal kom hon till Auschwitz. Hon överlevde sammanlagt tre koncentrationsläger: Auschwitz Birkenau, Ravensbrück och Bergen-Belsen. Av hela hennes släkt av cirka tvåhundra personer överlevde bara sex: hon själv, hennes mor och fyra av hennes syskon.

Tavlor om perioden förre Förintelsen är ljusa och varma. Tavlor som skildrar Förintelsen är oerhört mörka och helvetiska, Stojkas tavlor som framställer perioden efter Förintelsen är återigen ljusare.

Utställningen är gjord i samarbete med RIKC, Romsk informations- och kunskapscenter i Malmö. Mujo Halilovic som är RIKC verksamhetschef pekar på att Ceija Stojkas konst kan trösta, varna och inge hopp:
- Hennes verk är ett förtroende och ett memento som råder oss att höja blicken höge än till ens etniska, religiösa, geografiska och andra likartade lojaliteter och tillhörigheter säger han.

Man skulle kunna tro att Ceija Stojka varit aktiv i flera decennier.  Men så är inte fallet. Det konstnärliga produktionen kom relativt sent i livet.
Efter kriget gick Ceija Stojka vidare med sitt liv i Österrike och arbetade med olika saker, bland annat med att mattförsäljning.

Först 1988 kom hon ut med den självbiografiska boken ”Wir leben in Verborgenheit” (Vi lever i det fördolda).  Hon var en av de första romska kvinnorna som berättade om sina minnen och upplevelser av Förintelsen. 1990 började hon uttrycka sin minnen och tankar konstnärligt. Det blev början på en intensiv period då hon producerade tusentals målningar och teckningar och böcker ända fram till bortgången 2013. Det är ett urval av denna konst som visas på Malmö konsthall.

Konsthallsbesökaren har också möjlighet att se utdrag ur den ena av två filmer som dokumentärfilmaren Karin Berg gjort om Ceija Stojka. Den heter. ”Unter den Bretten hellgrünes Gras” (Under plankorna växer nytt gräs) och handlar om tiden i Bergen-Belsen. I filmen skildras hennes skapandeprocess. Hon arbetade hemma köket eller i vardagsrummet och målade både med pensel och direkt med händerna.

På många av tavlorna har hon skrivit in dikter och tankar på duken, allt för att förmedla en berättelse eller känsla med ord och bild.  Trots hennes enorma produktivitet så är Ceija Stojka inte så känd som hon förmodligen borde vara.
- Stojkas konst är inte så pass känd både bland romer och icke romer eftersom romsk Förintelse har börjat erkännas alldeles för sent. De flesta som bekantat sig med Stojkas konstverk blir enormt berörda; hennes tavlor är en mänsklig vädjan till en annan människa om vad som kan inträffa igen. Säger Mujo Halilovic.

På frågan om Ceija Stojkas konst kan användas för att motverka antiziganism och förintelseförnekelse svarar han: 
- Om man vill analysera fördomarnas, mytologins och stereotypernas makt över verkligheten så är romskeuropeisk och judiskeuropeisk historia bland de bästa verktygen. Stojkas konst kan användas för att belysa detta fenomen och vad antiziganismen och antisemitism kan leda till.

Malmö konsthall räknar med att kunna öppna öppna igen den 1 april, men bara för förbokade besök. Utstställningen kommer att sedan att pågå fram till 23 maj.

FREDRIK SIERADZKI


 
 


 

 




 

Sidan uppdaterad 2021-03-24