Artiklar
Samarbetet inom samisk kultur och scenkonst tar form. Fyra personer med inflytande är Åsa Simma och Inge Frisk på kanterna. I mitten Dritero Kasapi, chef Riksteatern, och kulturminister Amanda Lind. Foto: Naila Helen Jåma.

Viermie K vill främja förståelsen för samisk kultur nationellt

Viermie K är en ny aktör inom det samiska kulturlivet. Nätverket är ett samarbete mellan sex samiska kulturintressen där man ska jobba för mer pengar till den samiska kulturen. 

Förutsättningarna är enkla – tillsammans är man starkare.
 
Det är sex samiska föreningar och organisationer som slagit sig samman i nätverket. Det behövs, förklarar Åsa Simma som är teaterchef på Giron Sámi Teáther. Hon efterfrågar resurser.
- Det fattas en nolla i anslagen till den samiska kulturen. Sametinget fördelar 14 miljoner kronor per år. Det borde vara 140, alltså ungefär som i Norge, säger Simma.
 
Hon representerar en av de sex enheterna som hösten 2019 startade samarbetet.
Giron fick för några år sedan ett pilotuppdrag att skapa en nationalscen och i det arbetet har man skissat på hur ett kulturellt samarbete kan se ut. Det är ur den skissen som Viermie K växt fram.
 
Inge Frisk är representant för sameföreningen i Stockholm, en annan kugge i hjulet. Han berättar att sameföreningen i Stockholm 2021 fick ihop en intäktsbudget om 2,4 miljoner kronor.
 
Men han förklarar också baksidan:
- För att få ihop pengarna behövdes 44 olika stödansökningar med ett sammanlagt värde om 3,3 miljoner kronor. Sedan ska resultatet rapporteras i 44 olika versioner. Det förstår var och en att det blir ett orimligt tufft jobb som mest påminner om att samla brödsmulor, säger Frisk.
 
Viermie K ska verka både lokalt, regionalt och nationellt. Genom samarbetet kan alla dra nytta av varandra.
- Det stora målet är att få ut mer kultur till samer och till allmänheten, säger Frisk.
 
De fyra andra i nätverket är Aejlies (samiskt center i Tärnaby), det sydsamiska kulturcentrumet Gaaltije, Såhkie (Umeå sameförening) samt författarcentrumet Tjállegoahte.
 
Nätverket har funnits i 1,5 år, nästan uteslutande under coronaperioden med de begränsningar det medfört. Ändå har man kommit en bit på väg.
- Vi har förenat de nordiska regionerna och de tillsammans finansierar nu Viermie K. Det har i sin tur lett till att vi kunnat anställa en koordinator, säger Simma.
 
- Vi har också haft ett kulturtoppmöte med 150 deltagare inklusive kulturministern. Det mötet hade många minoritetshandläggare på besök och det fick också internationellt genomslag och var därmed lyckat, säger Frisk.
 
En av huvudpunkterna inom Viermie K är att främja förståelsen för samisk kultur nationellt.
- Samisk kultur har en annan definition än ”vanlig” kultur, som är ganska snävt begränsad. För oss är samisk kultur en helhet av bland annat litteratur, musik, teater, dans och konst där konstnärer kan använda flera uttrycksmedel samtidigt, inspirerade av samisk kultur, säger Frisk.
 
Åsa Simma säger att de som beslutar om kultur behöver höja sin kompetens och att den inte ska blandas ihop med de andra nationella minoriteterna. Samerna, förklarar hon, har en annan status.
- Vi är ett urfolk, erkänt i grundlagen och det finns en efterfrågan efter samisk kultur. Det vill vi ta fasta på. Det borde finnas flera arrangörer av kultur som kan operera självständigt och inte i projekt. Steg i den riktningen skulle utveckla den samiska kulturen, säger Simma och tillägger:
- En satsning skulle också motverka den kulturella utvandring som nu sker. Många duktiga kulturarbetare försvinner till Norge.
 
ANDERS BOSTRÖM
 
 
Sidan uppdaterad 2021-05-31