Artiklar

Sametingsvalet: Språket blir en av de viktigaste frågorna

Sametingsvalet 2021 är klart. Sju partier kommer att vara representerade i parlamentet den kommande fyraårsperioden. Det finns en hel del oenighet bland ledamöterna, men kring en av de tyngsta frågorna drar man åt samma håll – alla vill rädda språket.

En av det nya parlamentets viktigaste frågor är språket.
Samiskans existens är hotad. Men Lars Miguel Utsi, partiledare för Guovssonásti, tycker att det blåser positiva vindar. Han både hoppas och tror att konkreta räddningsåtgärder finns inom räckhåll.
- Det är en förändring på gång. Förutsättningarna finns och jag bedömer att den svenska regeringen också har viljan att ta tag i samiskan, säger Lars Miguel Utsi.
 
Han konstaterar att under sametingets förra mandatperiod avslutades flera utredningar som visade att den samiska språk- och utbildningssituationen inte är bra.
 
Vad är det konkret för problem?

- Utbildningssystemet har flera brister. Många som läser samiska får göra det i slutet på dagen när de andra gått hem eller på distans. Samiskan räknas inte in i slutbetyget och det sänder signalen att det inte är så viktigt. Dessutom är 45 minuter i veckan för lite tid för att lära sig ett språk, säger Utsi och fortsätter:
 
- Det saknas också lärare och skolmaterial. Det finns exempel på att man i svenska skolor använder norska läromedel och det finns också lärare som tillverkar sina läromedel själva. Förutsättningarna är dåliga på flera nivåer.
 
Utsi förklarar att vi har en hel generation som inte utbildats.
- Det är flera hundra som läser samiska i de lägsta årskurserna men för varje årskurs blir det färre. 2019 var det några tiotal som hade betyg i samiska när de skulle börja på gymnasiet.
 
I en föreslagen handlingsplan för att rädda samiska finns runt 100 åtgärder.
- Barn ska ha rätt till samiskan, äldre likaså. Och det måste finnas lärare som kan utbilda. Det är stora brister på många håll och bristerna har funnits länge. Från 1988 och i 25 år fanns det till exempel ingen utbildning av minoritetsspråklärare, säger Utsi.
 
Det råder inga tvivel om att samiskan är hotad. FN-organet Unesco har kartlagt språk över hela världen som är hotade eller utrotade och där har man tänt varningslamporna för samiskan.
 
Värst är läget för umesamiska och pitesamiska. Umesamiskan talas enligt Unesco av 20 personer men, varnar man, kan vara färre. Pitesamiskan behärskas av något fler, 30, men nästan alla är äldre än 50 år. Det språket har redan dött i Norge.
Ytterligare tre samiska språk eller dialekter är hotade. Av dem har sydsamiskan sämst förutsättningar.
 
Inför sametingsvalet i maj rankade de olika partierna sina tre hjärtefrågor.
Genomgående lyfte man där fram olika infallsvinklar kring språk. Språkmentorer, språkbad, satsningar på språkundervisning, en samisk språklag, samisktalande förskolor och friår för vuxna som vill studera samiska är några exempel på förslag i de olika partiernas valprogram.
 
Det är sedan tidigare lag på att myndigheter ska svara på frågor på minoritetsspråken, där samiskan ingår. Men Utsi är inte nöjd med den verklighet man möter när han och andra söker information.
- Om man vill ha ett samtal på samiska med en myndighet så bokar den en tolk. Man får svar men det blir opraktiskt och utdraget, säger Utsi och konstaterar att om det är enklare att prata svenska så spelar andra ambitioner ingen roll.
 
Vad talar för att det samiska språket kommer att lyftas nationellt?
 
- Vi har lämnat ett förslag till handlingsprogram till regeringen som innehåller runt 100 förslag. En stor del rör utbildningsfrågor, men också hur myndigheter ska jobba med språk och äldres rättigheter till språk. Regeringen är medveten om bristerna och har själv har bett om handlingsprogrammet, säger Utsi.
Inom det nyvalda sametinget finns det stor oenighet, inte minst kring renägarfrågor och samebyarnas roll.
 
Hur stor är enigheten i sametinget kring språkfrågorna?
 
- Konfliktytorna är mindre än i andra frågor. Alla vill att förutsättningarna för språket ska förbättras. Det finns lite oenighet men i grunden vill vi alla åt samma håll. Vi vill alla få samhället i övrigt att stötta språkens utveckling. Där står vi ganska enade, säger Utsi.
 
ANDERS BOSTRÖM
 
 
 
 
Sidan uppdaterad 2021-06-02