Timo får Östhammars språkstipendium
Det årliga finska språkstipendiet delades ut vid skolavslutningen den 10 juni. Årets pristagare är Timo Peltonen från Frösåkersskolan.
Han har under åren visat särskilt intresse och entusiasm i modersmålet finska och fick som uppmuntran ett presentkort, en bok och finskt godis. På bilden ses han tillsammans med pappa Jyrki och Suvi Kokko, koordinator för finskt förvaltningsområde. Det skriver Östhammars kommun på sin hemsida.
Sedan 2017 delar Östhammars kommun ut priset för att uppmuntra eleverna som redan läser finska att fortsätta med sina studier och att flera väljer att börja läsa finska som modersmål.
– Jag blev glad att få stipendiet för finska språket. Förutom att prata finska hemma åker vi till Finland på semestrarna och håller kontakt med pappas släkt i Finland via telefon. Den här sommaren ska jag vara med på ett brottningsläger i Finland också, säger Timo.
I dagsläget läser ett tiotal elever finska som modersmål på skolorna i Östhammars kommun. Att barn och unga får möjlighet till modersmålsundervisning är en viktig del i arbetet med språkutveckling som också har betydelse för att finska ska fortsätta att vara ett levande språk i Sverige.
– Vi strävar efter att stötta barn och ungdomars språkutveckling. Bland annat har vi undervisning i finska till alla barn och unga som har finska rötter och önskar få undervisning i finska, säger Suvi Kokko.
Modersmålsstöd börjar redan i förskolan och i skolan undervisas språket i två olika spår: spår ett för elever med förkunskaper och spår två för elever utan några förkunskaper. Språket behöver inte pratas hemma för att ha rätt till undervisning i finska. Modersmålet har stor betydelse för utvecklingen av barns kulturella identitet och självförtroende.
– Utöver det bidrar undervisning i nationella minoritetsspråk till språkrevitalisering. De nationella minoritetsspråken är en del av det svenska kulturarvet, men mycket arbete återstå för att återuppliva dessa hotade språk, säger Suvi.
I Östhammars kommun finns en relativt stor andel av invånare med rötter i Finland, men väldigt få barn och unga som läser finska. Suvi hoppas kunna väcka barns och ungas nyfikenhet till sina rötter och språk och att fler väljer att läsa finska.
– Att kunna finska kan vara viktigt för att kunna kommunicera med äldre släktningar och binder en starkare till sina rötter. Dessutom behövs finska språket i många yrken i arbetslivet i Sverige, till exempel inte minst inom vård och omsorg, turism och övriga näringslivet, säger Suvi.
MALIN A JUNKKA
