Artiklar
Meänflaku. Foto: Hasse Stenudd

I år firar STR-T 40 år

Det var söndagen den 25 oktober 1981 och ett tiotal entusiaster hade samlats på Tornedalens folkhögskola i Övertorneå för att diskutera bildandet av Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset. 

Mötet hade föregåtts av samtal i en mindre grupp bestående av Bertil Isaksson, Mona Mörtlund och Björn Eklöv. Man hade träffats tidigare under året i Kangos och bestämt sig för att bilda föreningen och i Gällivare valdes den 17 september en interimsstyrelse för Tornedalens kulturförening med de tre som ledamöter. Det var dessa som sedan kallade till det konstituerande mötet i Övertorneå. I år firar förbundet hela 40 år. 

Arbetet i STR-T kom att i hög grad handla om att påverka attityder. Genom seminarier, kurser, tidningen Meikäläiset och genom direkta möten och samtal med människor. Björn och Bertil berättade hur de inledningsvis reste till Luppio och gick från hus till hus och samtalade med människor. De gick också från huskropp till huskropp i Haparanda. De besökte högstadieskolor i Kiruna och Pajala. Det skriver Lennart Rohdin i en artikel på STR-T:s webbplats. (länk)

I mitten av 90-talet skedde ett genombrott då regeringen tillsatte en parlamentarisk utredning – Minoritetsspråkskommittén – för att pröva om Sverige skulle ratificera de nya Europarådskonventionerna.

Minoritetsspråkskommitténs arbete kom att fokusera mycket på det finska, det samiska och det romska. Tornedalens språk och kultur sågs på många sätt som underordnat det finska i Sverige. 90-talet kom därför för STR-T att under ett antal år att domineras av en kamp att väcka förståelse hos storsamhället för att Tornedalen har en egen kultur och ett eget språk. Ett arbete som gick tillbaka till den ursprungliga inledningen av STR-Ts målsättning. ”Vi är svenska tornedalingar en inhemsk språklig och kulturell minoritet”.

Mycket har hänt sedan dess. Medlemsantalet har varierat. I slutet på 1900-talet låg medlemsantalet kring 5 000 med 50 kollektiva medlemmar. Sedan 2015 har medlemsantalet haft en positiv utveckling vad gäller individuella medlemmar. 

I dag har STR-T drygt 1200 medlemmar. Föreningen har vuxit till ett riksförbund med sammanlagt 9 lokalföreningar. De tio senaste åren har lokalföreningarna Pajala, Övertorneå, Kalix, Gällivare, Met Nuoret, Kieruna(Svenska Kväner – Lantalaiset) tillkommit. 

De drivande frågorna har varierat. 1980-talet var det att entusiasmera gräsrotsrörelsen, 1990-talet -erkännandet som minoritet, 2000-talet då erkännandet kom. 2011 nämndes frågan om språkcentrum för första gången till dåvarande statsråd Ullenhag. 2015 började förbundet driva det rejält tillsammans med Sverigefinländarnas delegation. Sannings- och försoningskommissionen började vi driva 2015 efter statsrådsbesöket. 
- Utbildningsfrågorna har varit ett av de absolut viktigaste frågorna då det handlar om att ge förutsättningar för att bevara och revitalisera vårt språk, säger Eva Kvist, ordförande STR-T.

Hur påverkades föreningen/organisationen. av att få bli minoritet enligt lagen i Sverige?

- Vår ställning i samhället har stärkts och vi har fått mer utrymme att påverka. Till exempel genom att vi blivit remissinstans till viktiga myndigheter, institutioner och andra. Dock har vi inte reell egenmakt då det saknas ekonomiska medel som bygger förutsättningar för det, säger Eva Kvist.

Vilka är de viktigaste frågorna i dag?

- Förbättrad egen finansiering. Detta har varit prio ett de senaste åren och är en förutsättning för att kunna utveckla förbundet för att på ett verkningsfullt sätt kunna påverka och driva våra frågor. En annan viktig fråga är delaktighet och inflytande i Sannings- och försoningskommissionens arbete. Den tredje prioriterade frågan är etableringen av Språkcentrum, säger Kvist.

Hur firar ni 40 år?

- Vi uppmärksammar 40 år genom olika publiceringar i våra sociala kanaler. Situationen med pandemin har förstås begränsat planering av aktiviteter och arrangemang men vi är glada över att det stora firandet i samband med tornedalingarnas dag gick att genomföra. Det blev ett kombinerat digitalt och fysiskt firande med drygt 50 deltagare på plats. Vi hoppas kunna arrangera fler mindre aktiviteter i samarbete med lokalföreningar. Vi har tagit fram jubileumsprodukter till försäljning i vår webbshop. Met Avisi publicerar under hela året artiklar om ordförandena genom åren. Vi har Vernissage för utställningen Kotimatka som berättar om vår minoritets historia är en satsning för att lyfta fram vår kultur och historia lite extra med tanke på jubileumsåret. En utställning på hjul som lånas ut åt kommuner, skolor, föreningar och andra och kan fraktas över hela landet! Detta för att sprida kunskap om vår minoritet.

Mer om utställningen:

https://www.str-t.com/pressmeddelande-vernissage-kotimatka/

https://www.kotimatka.se/meankieli/

MALIN A JUNKKA

 

Sidan uppdaterad 2021-08-23