Artiklar
Arkivbild: Tommy Andersson (barnen på bilden har inget med texten att göra)

Samisk förskolekonferens i Umeå

Samiska barn har rätt till sitt språk och sin kultur. Därför behövs samiska förskolor. Men flera av förvaltningskommunerna har svårt att infria detta. I november i Umeå samlas man för en samisk förskolekonferens.

Nu tas ett nytt grepp över hur man ska kunna erbjuda små barn sitt språk och sin kultur. I november i Umeå samlas man för en samisk förskolekonferens.

En av föreläsarna är Carina Sarri från Kiruna. Sarri har jobbat i samiska förskolor i mer än 35 år och hon ska prata om de samiska barnens rättigheter och vad förvaltningskommunerna är skyldiga att ge dem.
- Jag tycker att alla förvaltningskommuner borde ha en förskola för samiska barn, säger Sarri.

Varför är det viktigt?

Språket är ju självklart. Men undervisningen måste också ha den samiska kulturen som utgångspunkt, till exempel naturförståelse.

Carina Sarri säger också att det är viktigt att utbyta erfarenheter och få kunskaper om hur förskolan kan ge de samiska barnen pedagogisk omsorg som tar utgångspunkt i den samiska kulturen.
- Jag säger inte att förvaltningskommunerna på något sätt är dåliga, tvärtom. Det finns många bra verksamheter, säger Sarri och fortsätter:

- Men jag tror att det behövs regelbunden fortbildning om hur man i samiska förskolor kan arbeta med kultur och språk. Det är också viktigt att få tips på hur man kan tolka den svenska förskolans läroplan utifrån ett samiskt vis, säger Sarri.

Sara Larsson, minoritetssamordnare i Vindeln, är en av initiativtagarna till konferensen. Vindeln skickar ett tiotal medarbetare.
- Konferensen är viktig. Vi måste få input och vi måste få veta hur andra gör för att lära av varandra. Vi måste också bli bättre på att samarbeta mellan kommunerna. Ett av mina mål är att konferensen ska ge oss ett stort nätverk för framtida samarbete kring just förskolan, säger Larsson.

Vindelns verklighet är att det i kommunen finns ett mindre antal förskolebarn som har rätt till samisk undervisning. Kommunens lösning i nuläget är att en av avdelningarna integrerats och att den har en samisk pedagog några timmar i veckan.

Men Vindeln vill bli bättre.
- Små barn lär sig det språk som vi vuxna talar till dem. De kan inte själva aktivt välja samiskan så vi vuxna måste visa vägen och ge dem språket. Men det är en svår utmaning vi står inför och vi måste hjälpas åt, säger Larsson.

Lycksele är en annan av de 25 samiska förvaltningskommunerna i Sverige. Där försökte man starta en samisk förskoleavdelning – men tvingades backa. En bidragande orsak var att de samiska barnen var utspridda över stora områden och att det skulle bli orimligt mycket bilåkande för föräldrarna.

En ännu större käpp i hjulet var personalfrågan.
- För att kalla en avdelning för samisk så krävs personal som har kunskaper i något av de samiska språken, som är insatt i den samiska kulturen och som dessutom har en pedagogisk utbildning. Det hittade vi inte, säger Samuel Lundström, skolchef.

Lösningen nu är att man tagit ett steg på vägen och öppnat en samiskinspirerad förskoleavdelning.
- Vi är inte där vi vill vara men vi har börjat och med tiden hoppas vi att den samiskinspirerade avdelningen ska leva upp till kraven på en samisk förskoleavdelning, och som föräldrar kommer att välja för sina barn. Men jag kan erkänna att vi är nybörjare och det är självklart att personalen ska utbildas, säger Lundström.

Carina Sarri tycker att ambitioner är bra, men hon är tydlig med vad hon vill.
- Samiska barn ska gå i en samisk förskola, inte en som är inspirerad eller influerad av det samiska. Det är ett viktigt mål.

Vad får barnen ut av det?

Det ger en stark identitet och det ger en framtid för det samiska samhället. Barnen är framtiden, säger Sarri och fortsätter:

- Ska de föra kulturarvet och språket vidare så måste de få utbildning byggd på sitt språk och sin kultur, annars utarmas det. Vuxna som inte fått den kunskapen som barn uttrycker att de förlorat någonting och inte fullt ut fått del av sitt eget kulturarv.

I Norge pågår ett femårigt pilotprojekt där pedagogiken helt utgår helt från samisk filosofi och traditionell samisk kunskap.

Fyra norska kommuner är involverade och i de samiska pilotförskolorna utbildas medarbetare i vad man kallar samisk pedagogik. I projektet finns flera medarbetare från svensk sida och resultaten ska, hoppas Sarri, påverka samiska förskolor i både Sverige och Finland.
- Min vision är att vi en dag får en gränslös samisk läroplan för de samiska förskolorna, säger Carina Sarri.

ANDERS BOSTRÖM

Sidan uppdaterad 2021-10-13