Hon kartlägger revitaliseringsprojekt
Sari Pesonen arbetar på Isof med kartläggning och analys av de revitaliseringsprojekt som beviljats statsbidrag sedan 2010.
- Det man kan se redan nu är den stora spännvidd och bredd som finns i föreningars och organisationers revitaliseringsarbete.
Minoritet.se ställde några frågor till henne.
Berätta lite kort om dig och din bakgrund, yrkesmässigt och din sverigefinska bakgrund!
- Jag har min ordinarie tjänst på Stockholms universitet där jag arbetat länge som universitetsadjunkt i finska. Jag har även arbetat med frågor som rör alla nationella minoritetsspråk exempelvis på Skolverket och i en statlig utredning om nationella minoritetsspråk i skolan.
Hur väcktes intresset för nationella minoritetsspråk?
- Det väcktes redan under min studietid vid Stockholms universitet. Det ledde till att jag i mitt pågående avhandlingsarbete återvände till materialet i samma forskningsprojekt som jag arbetade i som student. Min uppföljningsstudie handlar bland annat om vilken roll finskan haft genom åren hos ett antal av de numera vuxna andragenerationens sverigefinnar som deltog i forskningsprojektet som unga.
Berätta om ditt uppdrag!
- Jag tjänstledig från Stockholms universitet för att under denna höst arbeta som utredare på Institutet för språk och folkminnen, Isof, på avdelningen Språkrådet. Jag kommer att arbeta med dels kartläggning och analys av de revitaliseringsprojekt som beviljats statsbidrag sedan 2010 dels sammanställning av en översikt över nuläget för finska, jiddisch, meänkieli och romska utifrån samma typ av utgångspunkter som Sametinget och Samiskt språkcentrum använt i sina lägesrapporter för de samiska språken.
Hur länge har du arbetat med detta, vad har du hunnit undersöka?
- Jag började i mitten av augusti och har hittills arbetat med en inledande kartläggning av de drygt 440 beviljade revitaliseringsprojekten. Det man kan se redan nu är den stora spännvidd och bredd som finns i föreningars och organisationers revitaliseringsarbete.
- Exempelvis är återkommande träffar med olika typer av innehåll och språkbad – både fysiska och digitala – de projektformer som är de mest frekventa för samtliga språk. Språkkurser, skrivarkurser och workshops är ytterligare exempel på projektformer. Medel har även beviljats för olika typer av evenemang och produktioner så som teaterföreställningar, radioprogram och videofilmer. Vidare har föreningar och organisationer arbetat uppsökande i form av besök på skolor och förskolor eller andra verksamheter. Även flera projekt som har fokus på ordförråd, grammatik och digitala resurser har genomförts under åren. Det man också kan se är att många föreningar och organisationer har återkommande eller fleråriga projekt som utvecklats genom åren utifrån erfarenheterna man gjort.
Vad hoppas du att ditt arbete ska leda till gällande revitalisering?
- Genom att kartlägga och analysera projekt som initierats, genomförts och utvärderats av föreningar och organisationer finns en möjlighet att få en samlad bild av vilka aspekter som framträder som viktiga för revitaliseringen av respektive nationella minoritetsspråk. Det kan handla bland annat om behov, mål, utmaningar och framgångsfaktorer vad gäller revitaliseringen. Erfarenheterna som föreningarna och organisationerna har av att genomföra projekten ger värdefull information för revitaliseringsprocessen, och en samlad bild av både projekten och nuläget för de nationella minoritetsspråken som tagits fram tillsammans med de nationella minoriteterna kan också bidra i utvecklingen och utformningen av framtida revitaliseringsprojekt.
Kan du nämna några framgångsrika revitaliseringsprojekt?
- Olika typer av projekt är alla viktiga i revitaliseringen av ett språk, men några exempel finns att bekanta sig med via Isofs webplats där man presenterar goda exempel (länk).
MALIN A JUNKKA
