Artiklar
Författaren Anna Kuru. Foto: Privat

På meänkieli fick Annas bok nytt liv

Med hjälp av bidrag från Tornedalsrådet fick Anna Kuru i våras möjlighet att översätta boken Islossning till meänkieli. 
- I översättning av Irene Muskos fick den vedhuggande Birger nytt liv och berättelsen hittade verkligen hem.

- 2017 vann jag första pris i novelltävlingen "Över gränsen"  som arrangerades av Österlens Folkhögskolas distanskurs i kreativt skrivande. Priset var 10 000 kronor och novellen Islossning publicerades bland annat i Ystads Allehanda. När jag skrev den ville jag dela med mig av lite tornedalskt liv, av miljön vi har häruppe - och så älven förstås! Älvarna som betyder - och alltid betytt! - så mycket för oss som lever här, säger Anna Kuru som bor i Holmajärvi, strax utanför Kiruna.

I våras fick hon möjlighet att med hjälp av Tornedalsrådet översätta Islossning till meänkieli. 
- I år fick jag mail av en lärare att han använt delar av novellen i sin meänkieli-undervisning på Umeå Universitet!
 
Anna är 48 år, bor med familj i Holmajärvi i övre Kalixälvdal, men har sina rötter i Nedre Soppero och Lannavaara.
- Med Lainioälven som livsnerv. Till yrket är jag bland annat författare, men arbetar också med Kirunas stadsflytt genom grönyteanläggning.
 
Boken Gryningsjakten som släpptes nyss är den sista delen i Annas Kirunatrilogi. Här, liksom i alla hennes texter, rinner älvar och pratas lite meänkieli eftersom huvudpersonen är Tornedaling, liksom hon själv är.
- Lite i taget, på olika sätt, tar jag tillbaka det språk som föll bort för mig och min generation. 
 
Hon fortsätter:

- Jag ser på meänkieli som mitt förlorade språk. Det talades runt omkring mig i min familj, av mina föräldrar och släktingar under min uppväxt och här känner jag mig hemma. Det är nåt speciellt med orden; en gemenskap och ett uttryck som bara det kan ge. I skolan fick jag läsa finska, men det var ju nåt helt annat än det språk som var mitt.
Jag ser med glädje att språket stigit - och stiger - i status, att det inte längre ses som ett hafsverk av svenska och finska, utan verkligen som det egna språk det är. 

Det vackraste ordet?

- Väylä, såklart.
 
MALIN A JUNKKA
Sidan uppdaterad 2021-11-22