Umeå erbjuder språkduschar i minoritetsspråk

Bakgrunden är naturligtvis att Umeå, sedan tidigare förvaltningskommun för finska och samiska, 2020 också fick meänkieli under sitt paraply. Första träffen på meänkieli är planerad till februari.
- Det blir jättespännande även om vi förstås inte vet hur stort intresset kommer att bli, säger Kristiina Burman som är chef på Kompetenscentrum för flerspråkighet.

I Umeås variant av språkduschande erbjuder man fyra träffar per år á två timmar.
- Vi har testat många olika sätt under åren och nu har vi ett temabaserat arbetssätt, förklarar Burman.

Eftersom det är små barn som deltar så har man bland annat använt sig av kända sagor.
- Bockarna Bruse är ett exempel, berättar Burman och fortsätter:

-Då filmar vi sagan på alla minoritetsspråken, och filmen visas under språkduschen. Sedan ordnar vi olika stationer där barnen kan arbeta med sagan på olika sätt. Vi har då bland annat ett slags ”memory” med bilder och ord från sagan. Vi bygger också egna troll. Det blir flera olika stationer.

Varannan språkdusch utgår från årstiderna där man arbetar på ungefär samma sätt, men med djur och händelser som inträffar i naturen. Dessa hålls för det mesta utomhus. Sedan finns det också utrymme för önskemål.

Ett tips till den som ska arrangera språkduschar är att titta i almanackan innan man bestämmer datum.
- När folk har mycket annat för sig så blir intresset lågt. December är till exempel ingen bra månad för minoriteterna i Umeå. Är det färre än fem anmälda så skjuter vi upp det. Så blev det i december.

Det finns både språkduschar och språkbad, och skillnaden är markant. Ett språkbad är ett slags förskolegrepp där barn dagligen utsätts för minoritetsspråket under flera timmars tid. Språkduschen är en lättare variant och den kan se ut på många olika sätt.

Syftet är att stärka minoritetsspråket i förvaltningskommunerna. För barnen kan det vara en hjälp att inte bara lära sig språket utan också hitta sina rötter och sin kultur. Kristiina Burman kom själv till Sverige som elvaåring men har en del av släkten kvar i Finland.
- Det är viktigt att skapa arenor för de barn och elever som tillhör de nationella minoriteterna. Man ska ha möjlighet att revitalisera sitt språk, även om man inte använder det hemma.

Umeå är förvaltningskommun för finska, meänkieli och samiska. Inom det samiska språket jobbar man med fyra dialekter – umesamiska, sydsamiska, nordsamiska och pitesamiska.
- I dagsläget har vi personal inom alla språkvarieteterna. Det är anställda modersmålslärare, förklarar Burman.

Till Umeå gränsar en handfull ganska små kommuner och även om det inte startat något kommunöverskridande samarbete kring språkduschar så är Kristiina Burman öppen för det. Umeå har nyligen fått frågan från en av grannarna.
- Kan man hitta samarbeten så gynnar det målgruppen och det är bra, säger Burman.

ANDERS BOSTRÖM