Artiklar
Den samiska flaggan. Foto: Anneli Åsén

Fjärrundervisning i samiska- så funkar det

Han är en van användare av digital undervisning, dels genom hela coronapandemin, men framför allt från flera års fjärrundervisning i umesamiska.

– Det är viktigt för mig med fjärrundervisningen, annars hade jag inte fått samma kvalitet och kvantitet i undervisning, säger Anton Westergren i Lycksele som ses för intervju genom ett digitalt möte.

Han loggar först in på hemdatorn, sen på skoldatorn så att hans profil syns två gånger på skärmen. Det tar någon minut innan han får på kameran.
- Jag kanske har blivit lite ringrostig ändå, ler han.

Anton började fjärrundervisningen redan som nioåring utan några förkunskaper i umesamiska, idag går han andra året på gymnasiet. När han var yngre var klassföreståndaren med och hjälpte till med tekniken.
– I början var det en del problem, det kunde vara teknikstrul eller något med internetuppkopplingen, men det märks att både tekniken och jag har blivit bättre.

Han minns inte att det var några svårigheter att få modersmålsundervisningen på samiska som fjärrundervisning, men så finns det heller inte så många som talar umesamiska i Antons hemtrakter.

Anton tycker att den digitala undervisningen fungerar bra, men helst hade han haft två kortare lektioner per vecka.
– Jag lär mig mycket, det enda är att det inte riktigt blir samma interaktion som när man ses.

En och en halv timme per vecka har han schemalagd undervisning tillsammans med en annan elev som sitter i en annan kommun. Att de bara är två personer beror på schemaläggningen, det finns andra elever som också läser umesamiska fast på andra tider. Läraren är stationerad i Ammarnäs och innan coronapandemin besökte också läraren Antons skola för vanlig klassrumsundervisning cirka en gång i månaden.

De jobbar inte så mycket med läromedel eftersom det inte finns så många på umesamiska, utan läraren får ofta skapa materialet själv. Det blir en hel del grammatik, att böja ord och att läsa och tolka texter, sådant som är lätt att göra på distans. De teoretiska kunskaperna får en möjlighet att omsättas i praktiken under lektionen, menar han.
– Och sen den umesamiska ordboken kom ut 2018 blev allt mycket lättare, det var ett stort lyft.

Anton har samiska rötter på sin mormors sida. Intresset för att lära sig samiska började när han som åttaåring deltog i barnens rajd i skolan, en iscensatt renrajd i klassrummet för att lära sig mer om samer och samisk kultur. Där och då blev han fast och vid nästa utvecklingssamtal berättade han för läraren om sitt intresse för att studera umesamiska.

Vad har du för mål med dina studier i samiska?

–Jag vill försöka fånga upp så mycket som möjligt och ta tillbaka språket.

Som ett komplement till modersmålsundervisningen deltar Anton i umesamiska språkbad tillsammans med sin lillasyster och sin mamma cirka två gånger per år. Det började han med kort efter fjärrundervisningen. Nästa språkbad är redan om en vecka, men det hoppar Anton över den här gången till förmån för VM i rally. Han är också med i en samisk ungdomsgrupp i Lycksele där han får möjlighet att träna muntligt på språket.

Vad vill du säga till dem som vill börja med fjärrundervisning?

Vill man göra det, ska man bara sätta i gång. Kontakta skolan, man behöver inga förkunskaper, jag kunde ingenting från början. Det är en rättighet att lära sig sitt modersmål.

Elever som vill ha fjärrundervisning kontaktar rektorn på sin skola genom sin vårdnadshavare. Rektorn fattar beslut om och beställer fjärrundervisning.

KARIN SKOGLUND

 

 

Sidan uppdaterad 2022-03-02