Artiklar
Reporter Sanna Auramo Paaer på Uutiset. Foto: Karin Skoglund

"Vi jobbar för det finska språkets överlevnad"

Varje vardag 17.45 sänder SVT nio minuter finskspråkiga nyheter. Nyhetsprogrammet Uutiset ska belysa det svenska samhället utifrån ett sverigefinskt perspektiv, men de bevakar även frågor som rör tornedalingar.

– Alla i redaktionen tycker vi gör ett viktigt arbete, vi jobbar för det finska språkets fortlevnad och det är ett viktigt uppdrag att uppfylla, säger reporter Sanna Auramo Paaer.

Hon möter upp i receptionen i tv-huset i Stockholm. Tillsammans med en stor Bolibompadrake står en stor klunga av människor och väntar på att släppas in efter ID-kontroller av vakten.

En viss procent av Public Service sändningstillstånd ska vara på de nationella minoritetsspråken och fram till 2025 ska så kallade förstasändningar på minoritetsspråken öka, enligt ett beslut från regeringen 2019. Uutiset har sänt finspråkiga nyheter sedan 1988 och ligger under samma organisation som SVT lokala nyheter, SVT Sápmi och SVT nyhetstecken.

Den ena korridoren efter den andra avlöser varandra i tv-huset – ett himmelrike för stegsamlaren. På sin väg till Vinterträdgården, rummet för intervjun, svänger Sanna Auramo Paaer förbi den egna redaktionen.

 – Ja du ser den sverigefinska flaggan, säger hon och pekar på en bordsflagga uppe på en bokhylla. Här sitter hela redaktionen och våra översättare – och där borta sitter Agenda.

Redaktionen består av 12 personer som täcker hela landet och snart hoppas de få ett tillskott på en reporter i Övertorneå.
– Vi bevakar frågor som berör det finska förvaltningsområdet, äldreomsorg, skola, språkfrågor och politiska beslut som påverkar vår minoritetsgrupp. Ofta kontaktar någon oss när det dyker upp något missförhållande som rör minoritetsfrågor. Det kan vara när barn inte får den finskundervisning de har rätt till eller när minoritetsrättigheterna ignoreras inom andra områden.

Men Uutiset bevakar inte bara nyheter från Sverige. Till exempel belyste de Finlands och Sveriges olika sätt att hantera coronapandemin som blev extra tydligt i Tornedalen eller skillnader i arvsregler mellan de båda länderna.
– Vi vill inte berätta nyheter specifikt om Finland utan nyheter utifrån ett sverigefinskt perspektiv och då kan det ibland handla om Finland, förklarar hon.

Sanna Auramo Paaer har arbetat länge som reporter på Uutiset och kanske att hon har blivit lite av en ”skogsfinsk reporter” på sistone, funderar hon. Skogsfinnarna är en grupp sverigefinnar som intresserat henne och hon har gjort flera nyhetsinslag kopplat till gruppen det senaste året.
– Det är kul med det skogsfinska och att rota i historien som kan förklara varför saker och ting ser ut som det gör – det blir en ögonöppnare.

Skogsfinnarna är ättlingar till finländare och brukar inte räknas till de 700 000 sverigefinnar i Sverige som man vanligtvis talar om.
– Den sverigefinska gruppen man brukar tänka på består av sverigefinnar födda i Finland, deras barn och barnbarn, men egentligen är gruppen mycket större. Det beror bara på hur man räknar. De som har en historisk anknytning till Finland kan uppgå till 1,7 miljoner, tror hon.

Ett bevis på det är det ofta oavsett nyhetsområde brukar gå att få en sverigefinsk vinkel.
– I de flesta sammanhang finns alltid någon som talar finska eller som har en finsk koppling.

Trots det tycker hon att den sverigefinska kontexten är ganska osynlig i Sverige.
– Det finns få nyheter i annan media som handlar om till exempel det finska språket, trots att många har en anknytning till Finland eller språket. Det sverigefinska syns inte i det offentliga, men lever i det praktiska och vardagliga livet.

Alla nyheter på Uutiset textas på svenska för att också nå dem som inte kan finska och vissa nyheter på hemsidan översätts till svenska. Omvänt, arbetar redaktionens egna översättare i samarbete med Institutet för språk och folkminnen med att översätta svenska ord som inte finns på finska som till exempel Landstinget, Maakäräjät eller Försäkringskassan, Vakuutuskassa.

Sedan en tid sänds programmet 15 minuter från Uutiset på helgen där det ges utrymme för fördjupning om bland annat rasbiologi, självidentitet och det finska språkets framtid.
– Det var många sverigefinnar som reagerade på att sändningstiden på finska krympte, men egentligen var det bara tid som omdisponerades från den tidigare sändningstiden på 15 minuter varje vardag.

Sanna Auramo Paaer lämnar de exotiska växterna i Vinterträdgården och det stora ljusinsläppet från taket. Hon rör sig vant tillbaka till receptionen. Redan på 1990-talet kom hon till SVT för första gången.
– Det bästa med mitt jobb är mötet med människor. Jag har hamnat i sammanhang som jag inte hade en aning om och fått inblickar i världar jag aldrig hade fått annars.

KARIN SKOGLUND

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2022-05-29