Viggo är först ut med nordsamiska som modernt språkval

Det ger konkurrensfördelar i form av meritpoäng när eleverna söker vidare till högskola och universitet. Elever i åk 6-9 har redan den möjligheten.
- Det är komplext att kunna erbjuda allt och det kräver ekonomiska muskler. Men jag känner en stolthet över att vi kommit så här långt, säger Maarit Enbuske, skolchef i Luleå kommun.

Förändringen på gymnasienivå har dock inte skett utan kamp från en enskild förälder. Det finns olika hinder att ta sig över för att få ett hotat nationellt minoritetsspråk att överleva och revitaliseras. Ett sådant finns hos kommunerna som kan se olika på språkstudier. I många kommuner klassas de nationella minoritetsspråken som modersmål och inte som modernt språk (där tyska, franska och spanska är vanligast). De som läser moderna språk har en konkurrensfördel i form av meritbetyg.

I Luleå, som är förvaltningskommun för finska, samiska och meänkieli, har man tagit ett steg till i minoritetsspråksarbetet. Här har förvaltningsspråken finska, meänkieli och samiska uppgraderats i stora delar av grundskolan till modernt språk och det ger också samma meritpoäng som att läsa till exempel tyska, franska eller spanska.

Men Luleå är inte först ut. Så har det sett ut i flera år i till exempel Övertorneå där grundskole- och gymnasiestudier i nationella minoritetsspråk ger meriterande poäng.

Under 2021/22 läste drygt 50 elever i årskurs 6-9 i Luleå kommun modersmål som modernt språk. Efter det, på gymnasienivå, var det inte möjligt att läsa vidare sitt modersmål med samma goda möjligheter till meritpoäng. Nu har kommunen öppnat upp för en fortsättning även där.

För att vi ska förstå hur systemet är upplagt återger vi en del av Luleå kommuns utredning om moderna språk/förvaltningsspråk från 2021, signerad dåvarande enhetschefen för Resurscentrum Viktoria Björklund. Här förklaras skillnaden mellan modersmål och moderna språk.

”Att läsa moderna språk ger en konkurrensfördel till gymnasiet då elever som läser moderna språk kan söka till gymnasiet med 17 betyg istället för med 16 betyg. Om eleven läst moderna språk i grundskolan (steg 1 och 2) och på gymnasiet (steg 3 och 4) så tillägnar sig eleven därtill meritpoäng till universitets- eller högskolestudier.

Modersmål ger inte ett 17:e betyg och ej heller meritpoäng till universitets- eller högskolestudier. Om modersmål läses inom språkvalet följer eleven samma timplan som moderna språk, men elever får ändå inte ett 17:e betyg och ej heller meritpoäng till universitets- eller högskolestudier.”

Grundfrågan är alltså: Varför ska elever på gymnasiet som läser franska, spanska eller tyska få meritpoäng för det men inte elever som väljer att läsa förvaltningsspråken meänkieli, finska eller samiska? Är vissa språk viktigare än andra?
- Det var ett problem för oss eftersom det inte fanns något beslut om fortsättningen efter årskurs 9. Studierna har då blivit avbrutna vid gymnasiestart. Har man läst till exempel samiska som modernt språk i Steg 3 och 4 på gymnasiet så har man inte fått meritpoäng för det.

Inför höstterminen 2022 har det därför beslutats att en elev ska få fortsätta läsa samiska som modernt språk i gymnasieskolan och då med meritpoäng. En intervju med den aktuella eleven Viggo Karlsson Wågström och hans mamma Linda finns längre ner i artikeln.

Skolchefen Maarit Enbuske berättar att det ännu inte finns ett kommunövergripande beslut som säger att ALLA elever som läser något av de tre nationella minoritetsspråken ska erbjudas det som modernt språk i grundskolan. Istället är det så att enskilda rektorer erbjuder det. Skolledningen vill därför ta nya tag.
- Vi behöver göra en nystart med samråd i minoritetsfrågan och fundera vidare om vi ska föreslå politiken någon riktlinje eller rutin för hela kommunen, så det blir likvärdigt för alla elever.

Annars finns risken att ett litet elevunderlag på vissa skolor kan göra att de ekonomiska förutsättningarna sätter käppar i hjulet.
- Vi behöver ta ett helhetsgrepp och se om vi kan använda till exempel fjärrundervisningsgrupper på ett annat sätt.

Maarit tror att det spelat stor roll i modersmålsutvecklingen att Luleå kommun så länge jobbat med en vision om att erbjuda samiska, finska och meänkieli från förskoleålder (med tre tvåspråkiga avdelningar på Charlottendals förskola) till en språknod på Örnnässkolan där eleverna erbjuds förstärkt modersmålsundervisning i grundskolan.
- Språknoden är främst skapad med tanke på de barn som gått på förskoleavdelningarna på Charlottendal, att det ska få en kontinuitet i sitt lärande.

Borde det här med likvärdighet i meritpoäng ha setts över för länge sedan?

- Det är ju en viktig fråga eftersom vi är förvaltningskommun för de här språken. Samtidigt är det inte en lätt fråga. Det är komplext att få ihop helheten och att ha de ekonomiska musklerna att kunna erbjuda allt. Men jag känner en stolthet över att vi kommit så här långt. Nästa fråga är att kunna erbjuda förvaltningsspråken som moderna språk i hela kommunen.

- Det vi gjort har varit genomtänkt och grundat sig på forskning och täta samråd med vårdnadshavare. Det är säkert därför det gått så bra.

- Det tog till exempel inte länge så var avdelningarna på Charlottendals förskola helt självbärande och till hösten är alla avdelningar fulla.

Viggo Karlsson Wågström, 15, är den gymnasieelev i Luleå som till hösten blir först ut med att läsa nordsamiska som modernt språk med meritpoäng. Hans mamma Linda berättar att hon utfört en lång kamp för att nå så långt.
- Det är inte fråga om någon kommunal välvilja, det som nu skett.

Hon återger ett arbete som hon delat upp i tre kamper under flera års tid för att få kommunen att ge Viggo det han har rätt till.

- Jag började redan när Viggo gick i åk 5 för att kämpa för att han skulle få läsa nordsamiska som modernt språk.

Mejlkonversationerna har varit många sedan 2018 och Linda har kontaktat både Skolverket, kommunalråd, nämndordföranden, verksamhetschefer och olika jurister för att driva frågan framåt. Urklipp från Skolförordningen som stärker Viggos rättigheter räckte inte heller för att få till nordsamiska som modernt språk, påpekar Linda.
- Jag fick till svar att kommunen har fattat ett principbeslut om att inte tillgodose min sons rättighet eller huvudmannaområdets skyldighet.

Linda påpekade i ett mejl 2018 till dåvarande nämndordförande att ”i mina ögon bygger man luftslott kring kommunala strategier för att tillgodose minoritetsbefolkningens möjligheter att utveckla sitt språk inom förskola och skola. Detta känns som ett enormt falsarium där man å ena sidan slår fast vikten av minoritetsspråkens möjlighet till utveckling och kommunens vilja att möjliggöra detta och å andra sidan helt struntar i att tillgodogöra sig lagstadgade rättigheter för dessa barn.”

Linda berättar att hon i flera steg efter det också informerat kommunens företrädare om lagar, diskriminering och om kommunens egen strategi för minoritetsspråk.
- Till slut blev de väl less på mig och gav med sig.

Sonen Viggo spelar hockey sedan många år för Sunderby SK J18 och ser fram emot att i höst plugga Ekonomiprogrammet kombinerat med idrott.
- Det kändes lite overkligt när jag fick beskedet om att jag får räkna meritpoäng för samiskan även under gymnasiet. Det beslutet är klart viktigt för mig.

Efter gymnasiet tänker han plugga vidare på universitet eller högskola men har ännu inga konkreta planer på vad det blir. Viggo har läst nordsamiska sedan årskurs 2.
- Jag minns att det kändes som en kul grej när jag fick frågan av mamma. Man vill ju kunna förvalta arvet och bära det vidare.

Samiska arvet är mest uttalat på mamma Lindas sida även om pappa också har påbrå. I mammas släkt har det alltid pratats samiska, Viggo började inte prata det förrän i årskurs 2 i samband med att han pluggade det.

Viggo förstår det mesta av vad folk säger på nordsamiska och han kan också prata lite själv även om det rör sig om enkla meningar.
- Jag skulle vilja lära mig så pass mycket att jag kan kommunicera på språket, föra ett samtal utan att behöva blanda in svenskan.

SUSANNE REDEBO