Berättelser av sverigefinska väsbybor i ny bok

–Vi ville ge väsbybor med sverigefinsk bakgrund en röst och berätta om deras arbetsliv. De har bidragit till kommunen på så många olika sätt. Genom boken får sverigefinnarna en rättmätig plats i Väsby kommuns historia och samhällsutveckling, säger Päivi Verdier som är ordförande i kommunens samråd för finskt förvaltningsområde.

Det var den sverigefinska samrådsgruppen i kommunen som tog initiativ till boken som består av ett tjugotal berättelser av äldre sverigefinnar om flytten till Sverige, hur de upplevde sitt nya hemland och relationen till Finland idag.

–Boken har välkomnats av sverigefinnar och det fanns ett stort intresse för att berätta sin historia.

Så hur annorlunda var det för sverigefinnarna i Upplands Väsby på den tiden?

Päivi själv var liten då, men hon hade en svägerska och syster som arbetade i kommunen.

–Det jag minns och har hört är att de blev behandlade bra. Det fanns en framtidstro, det var platta organisationer och inte lika hierarkiskt som i Finland och  det var möjligt för en vanlig arbetare att skaffa sig villa, vovve och volvo.

Då fanns det en finsktalande tolk som hjälpte till med allt, fortsätter Päivi.

–Idag har vi mer service på finska: skola, äldreomsorg, förskola och finskspråkig personal som en första kontakt med kommunen.

Den finländska arbetskraften har haft stor betydelse för Väsbys utveckling. Då var cirka 20% av kommunens befolkning finländare eller sverigefinnar som vi kallar dem numera. Idag ligger siffran på cirka 16%. 

–Sverigefinnarna har påverkat Upplands Väsby oerhört mycket. De jobbade hårt i verkstäder och inom vård och omsorg och bidrog till välfärden. De har också bidragit mycket till föreningslivet och kulturen, säger Päivi Verdier.

Hur är det sverigefinska synligt i Upplands Väsby idag?

–Bortsett från all service vi erbjuder på finska i kommunen, är det sverigefinska synligt på torget varje helg i form av en foodtruck som säljer finska matvaror. På biblioteket och andra platser arrangeras också ofta kulturella program med koppling till finska språket och sverigefinsk kultur.

Päivi är ny ordförande i kommunens samråd för finskt förvaltningsområde och har massor med idéer, vilka erfarenheter har  till exempel ungdomarna, hur lever och tänker de kring sverigefinskhet?

–Vi vill gärna nå de yngre sverigefinnarna också, kanske blir det en bok till?, säger hon och skrattar.

Intervjuboken är skriven på både svenska och finska. En redaktionsgrupp på biblioteket har lett arbetet med boken. Två av kommunens sommarjobbande ungdomar, Annika Kusrainen och Emilia Mäki har gjort intervjuerna som har sammanställts av frilansjournalist Kristian Borg.

KARIN SKOGLUND