Samisk förskola - en plats där samiska är normen
På den samiska förskolan Miesieh i Östersund är vi-känslan en viktig byggsten. Här för pedagoger vidare det samiska arvet till den yngre generationen - två dagar i veckan.
– Vi vill förse barnen med samisk kultur, språk och gemenskap, säger Anna Molin rektor på förskolan Miesieh i Östersund.
Efter att den samiska förskolan i Östersund lades ner för sex år sedan har kommunen gjort nya satsningar. Det var under hösten 2021 som den nya förskoleverksamheten Miesieh startade upp på Frösön i Östersund. Till en början med öppet en dag i veckan, och under hösten 2022 utökade verksamheten med en dag till. Barnen på Miesieh behåller samtidigt sin plats på den ordinarie förskolan där de går övriga dagar.
– När barnen är här hos oss, vill vi inte bara duscha dem i samiska språk och kultur – vi vill bada dem! Det är vårt huvudsyfte, säger Anne Laila Åhren, en av förskolans fyra pedagoger.
Unikt för Miesieh är att verksamhetens grundplanering har skett i samråd med pedagoger och barnens föräldrar. Anne Laila Åhren menar att det varit viktigt i uppstarten av verksamheten för att skapa en vi-känsla och för att kunna möta föräldrarnas önskemål.
– Det här är inte bara kommunens förskola, det är vår förskola som vi utformar tillsammans, säger hon och fortsätter:
– Miesieh jobbar med traditionell kunskapsöverföring, vi följer förskoleläroplanen men har också vår egen årstidsplan som vi jobbar efter.
De samiska årstiderna är centrala i verksamheten och integreras i aktiviteterna. Pimpelfiske, lassokastning och förädling av renkött är några exempel på aktiviteter. När Anne Laila Åhren läser sagor för barnen gestaltar hon ofta med dockteater.
– Barnen får öva lassokastning på stolar, det inte så enkelt hitta samiska leksaker, men renhorn och lasso är en del av vår förskola, det plockar vi fram lite då och då. Barnen väljer själva om de vill leka med det, säger Anne Laila Åren. Hon berättar vidare att de byggt en tältkoja istället för ett leksakskök. I den finns en eldplats och köksredskap.
– Vi lär barnen hur man ter sig i en tältkåta, det finns vissa regler, till exempel vart de äldre sitter i en kåta.
På förskolan serveras alltid samisk mat, bland annat renkött, blodpannkakor och köttsoppa. Vid matbordet sjunger barnen en samisk matsång innan maten och tackar för maten innan de lämnar bordet.
– Vi pratar samiska med barnen och med varandra, nord- och sydsamiska. Vi vill att barnen ska få så mycket av det samiska språket som möjligt hos oss. Flera av barnen pratar svenska hemma och därför är det extra viktigt att den samiska förskolan ger så mycket som möjligt av samiska språk, säger Anne Laila Åhren.
Anna Molin, rektor för Miesieh, berättar om förskolans mål som är att skapa en gemenskap där det samiska är normen.
– Förskolans grundstenar är språket, den samiska kulturen och samisk gemenskap. Målet är att barnen ska stärkas i sin samiska identitet tillsammans med andra barn, säger Anna Molin och fortsätter:
– Pedagogerna på Miesieh är väldigt uppfinningsrika på att utforma material och läromiljön för barnen, de finner alltid bra lösningar trots att det inte görs så mycket läromaterial på samiska och det kan vara en utmaning att hitta läromedel. För inte så länge sedan satte pedagogerna upp en kåta på utegården och tillsammans med barnen rökte de renkött i den.
För framtiden finns det ett förslag på att bygga en ny förskola i ett annat område i Östersund, tanken är att den samiska förskolan då ska ingå där. Konceptet är detsamma som nu men kanske med utökade dagar, säger Anna Molin i väntan på beslut.
– Vi arbetar hela tiden med att utveckla det som kan bli bättre. Jag är glad att min arbetsgivare vill satsa på våran verksamhet och att vi med förskolan Miesieh kan bidra till att stärka barnen samiska identitet, säger Anna Molin.
LEONARDA ARCIDIACONO
