Åtgärdsprogram mot rasism mot samer

Med åtgärdsprogrammet vill man komplettera den befintliga nationella planen mot rasism, fientlighet samt hatbrott. I programplanen anges fyra strategiska områden som olika myndigheter och aktörer arbetar med. Bland annat utbildning och forskning, förstärkt och förebyggande arbete på nätet, samt ett mer aktivt rättsväsende. Strävan är en höjd ambitionsnivå i arbetet mot olika former av rasism som ligger i linje med EU:s handlingsplan.

Anita Hansson, arbetar med regeringsuppdraget som Socialstyrelsen fått. I uppdraget ingår det att ta fram och utveckla samt sprida kunskapsstöd med syftet att förebygga och motverka rasism inom hälso- och sjukvården. Syftet är också att främja allas lika rättigheter och möjligheter inom hälso- och sjukvården, och att bidra till en jämlik vård. 

I Socialstyrelsens uppdrag ingår det också att ta fram en analys över ytterligare åtgärder som kan vidtas inom hälso- och sjukvården, för att motverka rasism mot samer. Detta är ett pågående arbete, hela uppdraget kommer att slutredovisas till regeringskansliet senast 1 mars 2024. 

– I enlighet med vad som står i regeringsuppdraget samråder vi med olika aktörer. Bland annat Diskrimineringsombudsmannen, Sveriges kommuner och regioner, professionsföreningar, patientföreningar och andra berörda aktörer. Vi inhämtar även kunskap från Forum för levande historia, berättar Anita Hansson och fortsätter:

– När det gäller det samiska perspektivet har vi haft dialogmöte med koordinatorerna i Kunskapsnätverket för samisk hälsa, men även med en projektledare på Sametinget som har ett uppdrag kring genus och hälsa. Vi har också genomfört en konsultation med Svenska Samers Riksorganisation, säger Anita Hansson. 

Hon meddelar också att Socialstyrelsen planerar ett samråd tillsammans med Folkhälsomyndigheten där flera samiska organisationer är inbjudna. 

– I alla forum och dialoger möter vi ett stort intresse och engagemang för frågan, vilket är mycket inspirerande, säger Anita Hansson.

Anna Ivarsson, som arbetar på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), har tillsammans med sin kollega Outi Krekula ansvar för uppdraget. De arbetar heltid med uppdraget sedan oktober 2022 och utgår från Umeå. MUCF har i uppdrag att genomföra insatser för att motverka rasism och fördomar mot unga samer.

– Myndigheten valde att rekrytera i den norra delen av landet för att tillgängliggöra myndigheten på svenska sidan av Sápmi. Synergieffekter kan uppstå under arbetets gång och skapa nya möjligheter när vi utgår från samiska förvaltningsområden. Länsstyrelsen Västerbotten var snabba på att räcka upp handen och erbjuda kontorsplatser åt oss, säger Anna Ivarsson. Hon berättar vidare att Länstyrelsen har goda regionala nätverk som kan vara till stor hjälp för uppdraget. 

Sedan starten i oktober har Anna Ivarsson lagt fokus på konsultationsordning, samordning och dialog. MUCF har bland annat varit i kontakt med Sametinget och Svenska Samernas Riksförbund (SSR), de har även träffat Sáminuorra.

– Vi har informerat om att vi fått uppdraget och även diskuterat vilka insatser som finns i dag, och vad man önskar för framtiden. Vi har frågat vilka verksamheter som är viktiga för oss att nå och hur vi bygger långsiktigt. Vi tänker att det är viktigt att ha en dialog kring hur uppdraget formas, säger Anna Ivarsson som understryker att hon vill ha en så tydlig lägesbild från samisk sida som möjligt. 

Och lägesbilden börjar nu ta form. Fokus ligger just nu på insatser som ska rikta sig till skolan, elevhälsa samt ungdomsmottagningar.

– De vi träffat har lyft vikten av att insatser görs i nära samverkan med de samiska organisationerna. De insatser vi påbörjat nu är bland annat tillsammans med ungdomsförbundet Sáminuorra, berättar Anna Ivarsson. 

Att rasism mot samer även har koppling till psykisk hälsa är något som Anna Ivarsson vill arbeta vidare med, därför sker nu en dialog med bland annat Kunskapsnätverket för samisk hälsa och organisationen MÄN om möjligheter att samverka tillsammans för målgruppen.

–Vi är i processen att se över samverkansstrukturer med viktiga kunskapsaktörer så att det här ska trilla ut och bli konkreta insatser längre fram, men ännu är det tidigt att säga exakt vad utfallet blir. Vi bollar och bygger broar långsiktigt och med tiden kommer det konkretiseras och förhoppningsvis bli till nytta, säger Anna och fortsätter: 

– Att förebygga och motverka rasism handlar om att ändra attityder som skär igenom alla samhällets arenor, och då krävs det att vi är flera myndigheter som tillsammans arbetar så långsiktigt som möjligt. Den här typen av uppdrag behöver tid, säger Anna Ivarsson. 

Jenny Wik Karlsson är förbundsjurist på Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Hon understryker vikten av att finna åtgärder som leder framåt. Det anser hon är det mest fundamentala.

– Vi på SSR tycker att det är bra att man arbetar med åtgärdsprogrammet men det går inte att få klarhet i vad åtgärderna mynnar ut i innan de är klara i sin helhet, säger Jenny Wik Karlsson och fortsätter:

– I grund och botten handlar all rasism om inbyggda strukturer, och att de tillåts fortgå. Och så är det i förhållande till samer tycker jag. Det är normaliserat i vissa delar av landet. Skällsord och otroligt mycket fördomar som man inte jobbat bort. Det är jättebra att man jobbar med det här, men det är inte första gången man gör det. Vi på SSR kan inte ha en åsikt före vi ser vad det landar i, säger Jenny Wik Karlsson som också betonar att för SSR är det extra viktigt att man med regeringsuppdraget kan minska de brott som är kopplade till rasism riktat till rennäringen och att åtgärder bör tas fram för att minska den typen av hatbrott.

LEONARDA ARCIDIACONO