Meänkieli - ett språk som fortfarande utvecklas

Meänkieli hette tidigare tornedalsfinska. Det är ett av Sveriges minoritetsspråk. Det finns flera dialekter så språket kan låta lite olika beroende på var det talas. Meänkieli utvecklas fortfarande. 

Under lång tid har inte språket varit så viktigt i vårt land och nästan inga ha skrivit på meänkieli fram till 1980-talet. Meänkieli var nästan helt och hållet ett tal-språk och i skolan fick inte eleverna tala det i början på 1900-talet. Staten hade bestämt att i Sverige pratar vi svenska. Förbudet gjorde att allt färre pratade det.

Det var ett tag så få som pratade meänkieli att språket höll på att försvinna. Men under 1970-talet blev det alltmer viktigt i Sverige att det skulle finnas plats för många olika kulturer. Det gällde också Tornedalingar. De fick större rättigheter till sitt språk och sin kultur.

År 1999 blev tornedalsfinska ett eget språk i Sverige. Det fick namnet meänkieli. Det finns olika uppgifter om hur många som idag talar meänkieli. Enligt Svenska Tornedalingars Riksförbund, STR-T, är det ungefär 70 000 personer som talar eller förstår meänkieli.

De allra flesta som talar meänkieli finns i Tornedalen och Malmfälten. Men många har också flyttat från Tornedalen. Därför finns det många människor som förstår och pratar språket i andra delar av Sverige också. Till exempel i stora städer som Stockholm, Umeå och Luleå. 

Tornedalsfinska började kallas meänkieli under 1980-talet, ordet betyder ”vårt språk”. Meänkieli har rötter i det finska språket och många ord är också finska. Särskilt i delar som gränsar mot finsktalande områden. Samtidigt har det också många svenska ord i sig. 

Det finns tre olika dialekter av meänkieli i Sverige:

  • Tornedalsvarieteten i Pajala, Övertorneå och Haparanda.
  • Gällivarevarieteten i Gällivare.
  • Lannankieli i Kiruna, Kurravaara och Jukkasjärvi.

Språket liknar kvänskan, som finns i Nordnorge. Det beror på att under 1800-talet flydde många tornedalingar Tornedalen för att det var så fattigt där, man flyttade bland annat till Norge.

I Norge är kvänskan antaget som minoritetsspråk.

På 1920-talet och framåt kom det in många svenska låneord i meänkieli. I dag påverkas det från två håll. I kommuner nära finska gränsen blandas det in fler finska ord. På andra ställen längre från gränsen kommer fler svenska ord in i språket.

Flera kommuner i vårt land är förvaltningsområden för meänkieli. Det betyder att språket har ett extra stort skydd och stöd där och att man ska arbeta hårdare för att språket ska överleva.

De orter som har det extra skyddet är Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Haparanda, Kalix, Luleå, Umeå och Stockholm.

Beslutet om att bevara minoritetsspråken i vårt land var viktigt för meänkieli. Europarådet granskar hur länderna stöttar minoritetsspråken. Sverige får hård kritik på flera punkter. Det borde till exempel finnas bättre möjlighet att utbilda sig i språket, tycker Europarådet.

Europarådet vill också se mer undervisning på två språk inom meänkieli. Idag finns det bara på några platser. Ett problem är att det saknas utbildade lärare i meänkieli.

2013 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att snabba på utbildningen av bland annat lärare i meänkieli.

Sammanställning: Camilla Andersson
(Muntliga källor: Maja Mella – verksamhetsledare STR-T, Erling Wande – professor emeritus i finska, Bengt Pohjanen – litteraturvetare, författare och projektledare Meänmaa. Skriftliga källor: Rätten till ett språk, 2005, Regeringsuppdraget till Skolverket, angående snabbutbildning av lärare, 2013, European Charter for Regional or Minority Languages, 2015.)
Kolla även: sv.wikipedia.org/wiki/Meänkieli

Susanne Redebo

 

Återgå till normal version av sidan
Sidan uppdaterad 2020-01-07