Artiklar
Lena Maria Nilsson, ordförande i Umeå Sameförening, och Carin Nilsson, äldrenämndens ordförande, inviger Umeås första samiska äldreenhet. Foto: Anders Boström.

Äldreboende med samisk profil invigt i Umeå

Det bjöds på bubbel och jojk när Umeå invigde sitt första äldreboende med samisk prägel. Boendet kommer bland annat att fira de åtta samiska årstiderna med traditionell samisk mat.

Umeå Sameförening har tryckt på för att ställa i ordning lokalerna och ge dem den samiska profilen. Ordförande Lena Maria Nilsson var sprudlande glad.

– Det här är jättebra och jag är jätteglad, säger Nilsson och fortsätter:

– Boendet blir ytterligare en plats i Umeå där det samiska får synas och det är positivt. Och vid sidan av det samiskt synliga är detta ett bevis på att det finns bra sjukvård för våra äldre. Det gör mig väldigt glad.

Enheten på Tegs vårdhem är ett vård- och omsorgsboende, alltså avsett för de svårast sjuka personerna. Boendet har sju lägenheter och vid invigningen hade man tre hyresgäster redo att flytta in.

 Lena Maria Nilsson visar runt i lokalerna och berömmer arbetet.

– Elden som brinner på gården är viktig. Det kommer att finnas ytterligare en eldstad där när snön smält, säger Nilsson. 

Hon visar en spaljé i allrummet gjord av magra fjällbjörkar.

– Björkarna kommer från fjällen och de betyder mycket för äldre samer. De ger en känsla av närhet till naturen. Det är som att vara ute fast man är inne. Jag tycker det är genialiskt, säger Nilsson.

Foto: Anders Boström

 Maten bär tradtioner och minnen. I Umeå ska man med köket hjälpa äldre och sjuka samer att minnas detaljer från sina liv som aktiva.

Nilsson berättar att man åtta gånger per år, i samband med de åtta samiska årstiderna, ska bryta den vanliga matsedeln för att ta in traditionell samisk mat som till exempel renkött eller fisk, tillagat enligt den samiska kokboken.

– Vi har intervjuat äldre samer och frågat vilken mat de kopplar till de samiska åtta årstiderna. Det har resulterat i att vi tagit fram förslag på måltider och tanken är att det åtta gånger per år ska bli bra samisk servering av traditionell mat här, säger Nilsson.

Hon sammanfattar:

– Jag tänker också att det här mycket väl kan bli en samlingsplats. Såhkies, Umeå Sameförenings, äldregrupp kan ha möten och verksamheter här och samarbeta med äldreboendet. Att umgås över generationerna är viktigt, säger Nilsson och berömmer den referensgrupp som jobbat med utsmyckning.

 Märta Andersson är en röst i referensgruppen. Hon säger att det är hedrande för Umeå kommun att man fått det så ombonat:

– Vi har elden, den är viktigast, och därefter fjällbjörkarna. Många samer har ju bara sett fjällbjörkar.

Hon räknar upp detaljer som renskinn, konst och färgsättning.

– Det är ombonat och man känner sig hemma, säger Märta Andersson.

Lena Maria Nilsson, ordförande i Umeå Sameförening, är glad över den nya samiska äldreenheten i Umeå. Foto: Anders Boström.

Umeå är samisk förvaltningskommun sedan 2010 men det är bara under de senaste åren man jobbat med den samiska äldreenheten.

Berättelsen bakom bygget av det samiska äldreboendet är att det i Umeå hålls regelbundna samråd med minoriteterna. Det var i ett sådant samrådsmöte som idén väcktes. En kvinna hade besökt Norrbotten och där sett hur de med små medel hade lyckats ge ett boende en samisk profil.

Hon tog upp det på ett samrådsmöte och det ledde till det färdiga äldreboendet. 

Men arbetet har inte gått fort.

Ett helt år försenades invigningen, något man förklarar med problem att hitta byggentreprenörer.

Enligt minoritetslagstiftningen ska äldre, helt eller delvis, ges vård på sitt eget språk.

Detta är ett jätteproblem bland de 26 samiska förvaltningskommunerna. Det finns flera olika mätningar med olika resultat, men där det är gemensamt att långt fler än hälften saknar samiskspråkig personal.

Umeå faller in i den gruppen.

Carin Nilsson är äldrenämndens ordförande i Umeå kommun. Hon konstaterar att det är ett problem, och att det egentligen inte finns någon lösning i sikte.

– Språkkunskaperna i samiska är ett problem här, precis som på våra finska avdelningar. Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket språkkunniga på arbetsmarknaden. Vi har ökande behov av vård av äldre och behöver mer personal till både hemtjänst och särskilda boenden. Nu har vi i alla fall lokalen, den samiska äldreenheten. Sen får vi lösa personalfrågan och på sikt se hur vi ska kunna lösa språkproblematiken.

Carin Nilsson sammanfattar invigningen med att det är ett steg i rätt riktning.

– Min förhoppning är att denna enhet med samisk profil ska ge kommande boende ett väl stimulerande och inspirerande liv i samisk anda.

ANDERS BOSTRÖM

 

 

Sidan uppdaterad 2024-03-25