Barnens positioner flyttas fram

Det är barnen i fokus. Både genom minoritetslagen och FN:s barnkonvention flyttas positionerna nu fram. I både Kristianstad och Haparanda har barnen själva bidraget till temajobb som faktiskt handlade om dem själva.

 

Bakom temadagen ”Barnens rätt” i Kristianstad stod ”Unga musik i syd utvecklingscentrum”. Det är ett utvecklingscentrum och producent-team för förskolor, skolor, scener och festivaler i Skåne och Kronoberg som fokuserar på aktuella frågor.

Arrangemanget är årligt men temat byts.
- När barnkonventionen ska bli lag blir det extra viktigt att belysa detta, säger Anna-Carin Fogelqvist, utvecklingsansvarig på Unga musik i syd.

Runt 200 besökare kom och dagen efter föreställningen är Fogelqvist nöjd.
- Det var succé. Fullsatt, reservlista, långa köer och jättefina recensioner av besökarna. Det kunde inte bli bättre, summerar hon.

Temadagen handlar i korthet om de 54 artiklarna i Barnkonventionen som barn i Sverige och världen tycker att vuxna behöver lära sig.
- Barnens rättigheter är jätteviktigt. Vi vuxna måste bli mer delaktiga i vad de gör, säger Fogelqvist.

Både 2019 och 2020 lyfts barnens positioner i Sverige fram. Först är det minoritetslagen som vässas. Barn och unga från de fem nationella minoriteterna ska få mer inflytande och lagen kräver stärkta samråd med unga. Barnomsorgen måste också förbättras utifrån ett språkligt och kulturellt perspektiv för unga.

På dagen ett år senare blir FN:s konvention om barnens rättigheter lag. 196 länder har skrivit under deklarationen, ett bindande avtal som slår fast att barn har egna rättigheter och inte är vuxnas ägodelar. Konventionen inleds med att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Barns rättigheter får därmed ytterligare ett lyft

För att hylla utvecklingen och undervisa dem som arbetar med barn organiserade Unga musik i syd temadagen ”Barnens rätt”.

42 barn medverkade och genomgående stod barnen i centrum. Förberedelserna pågick i över ett år.
- Vi har haft 14 workshops där barn fått påverka innehållet, säger Fogelqvist.

Barn i åldrarna 5-16 har involverats i musiken, träffat musiker och tillsammans skapat musik. Andra jobbade med scenen, scenkläder, regi eller teknik.
- Vi har lyssnat på alla. De har tyckt till och styrt och var och en har jobbat med det de själva valt, säger Fogelqvist.

En del av föreställningen fokuserade på de nationella minoriteterna. Jazzmusikern Gunhild Carling underhöll tillsammans med en romsk trio. I en annan programpunkt framfördes en samisk saga med Johanna Sevä och Love Kjellsson. Fogelqvist anser att det finns mängder av positiva effekter med att lyfta fram minoriteterna i det här sammanhanget.
- Det handlar om barns rättigheter. De språkliga minoriteternas har rätt att synas och höras. Och det är jätteviktigt att barn i södra Sverige får se en samisk produktion, träffa en renskötare och lyssna på en jojk. Många vet inte att det hänger ihop, att det också är en del av Sverige.

Vad skulle du säga är det sammanfattande budskapet?

Vuxna måste bli bättre på att lyssna på barn, säger Fogelqvist.

I tvåan och trean på Grankullenskolan i Haparanda jobbade man lite drygt en månad inför Barnkonventionens dag, 20 november.

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar. 20 av dessa ingick i undervisningen, bland annat som sagor. En berättelse handlade om en vantar utanför ett klassrum som fick liv vilket ledde till diskussioner om utanförskap och hur man visar respekt.

I andra delar av undervisningen har barn lärt sig och diskuterat innebörden i de 20 artiklarna. De har sedan tolkat detta i teckningar som man dekorerat skolan med och barnen har sedan fått guida och undervisa sina föräldrar i Barnkonventionens viktigaste innehåll.
- Det slutliga målet är att barnen samlar sina arbeten i varsin bok som vi binder in, berättar Siv Styrman, lärare.

Grankullenskolan har också jobbat utifrån artikel 30, om minoriteter. Haparanda har en stor andel finskspråkiga och många av barnen i arbetet har finskt påbrå. Andelen samer på orten är mindre och barnen har därför lärt sig några samiska fraser.
- Hela arbetet knyts ihop med en stor ljusshow som hela skolan är involverad i, säger Styrman och summerar:

- Mina 23 elever har lärt sig jättemycket om barnens rättigheter, respekt för andra och om minoriteter.

ANDERS BOSTRÖM

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2019-01-09