Artiklar
Birgitta Rantatalo. Foto: Linnea Huhta.

Birgitta Rantatalo tog meänkieli till fullmäktige

Birgitta Rantatalo är så mycket mer än det hon gör, men hon gör en hel del. Den tid Birgitta inte är renbonde eller projektledare agerar hon som ordförande för Pajala kommuns högst beslutande organ, kommunfullmäktige. Inom och utom partipolitiken finns ett outtröttligt driv för meänkieli och de sakfrågor som rör tornedalingar, kväner och lantalaiset.

-Drottningen var vanlig och ett väldigt trevligt bordssällskap, säger Birgitta Rantatalo med ett stort leende.

Den 6 juni har Pajala kommun välkomnat kungaparet och Birgitta har tagit emot dem vid ankomst till Soltorget samt vinkat av dem efter en trerätterslunch på Folkets Hus i Pajala. Runtom Birgitta skiner solen, vi sitter och återhämtar oss på en stentrappa i anslutning till sporthallen där förtidsröstningen till Europaparlamentsvalet pågår. Titt som tätt stannar förbipasserande upp för att utbyta några ord med Birgitta som år 2018 valdes till vice ordförande i fullmäktige. Sedan år 2020 har hon varit ordförande för Pajala kommuns högst beslutande organ.

Hon har lett fullmäktige på meänkieli och svenska och även, tillsammans med sitt parti, drivit ärendet om att Pajala kommun även ska heta Pajalan kunta, på meänkieli, för att synliggöra den nationella minoriteten. På kommunhusets skyltar står både Pajala kommun och Pajalan kunta sedan många år tillbaka men ansökan om att officiellt använda båda namnen avslogs av regeringen år 2024. Att Birgitta skrev en motion gällande kommunnamn är helt i linje med de projekt som hon utvecklat och arbetat inom. Det projekt som hon är mest stolt över rör just vad vi valt att kalla våra platser genom tiderna, hon säger:

-Ortsnamnsprojektet är en favorit, det har jag nytta och glädje av i min vardag på många sätt. Det projektet har också spridit sig och har en egen bärande kraft. Sår man frön så växer de upp och blomstrar och sprider fler frön.

Hon beskriver hur projektet väckt mycket olika känslor, både ilska och glädje, något som hör till då platserna berör så många och är en stor del av ens identitet. Ortnamnen förtäljer en del av områdets historia, berättar om våra rötter och även om nutiden genom hur namnen förändrats. Det framgår att det finns mer att göra inom projektets ramar, och att det finns behov av att digitalisera material från projektet. Materialet skulle gå att utveckla till pedagogiskt material och användas på många olika sätt. Birgitta funderar en stund och berättar:

-Ortnamnen försvinner, kunskapen dör bort. Det är en sorg när man vet att det tidigare funnits någon som hade vetat namnen på alla sju bergstoppar.

Foto: Linnea Huhta.

Den varma junivinden fångar några hårslingor som Birgitta sveper bort från ansiktet. Även bakom hårtestarna glöder en varm och motiverad blick. Idéer finns det gott om medan tid är hårdvaluta. Birgitta Rantatalo arbetade tidigare på Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset, STR-T, och är känd från andra säsongen av SVT-programmet Bastubaletten. Utöver projektet med ortnamn arbetar Birgitta också med att översätta bibeln till meänkieli efter att psalmboken på meänkieli släpptes år 2018.

I samband med att psalmbokens boksläpp uppträdde Birgitta själv också med några av psalmerna i en psalmkonsert i Korpilombolo kyrka. Genomgående under mötet med Birgitta framgår att alla projekt och allt arbete skett under samarbete med många olika organisationer och personer. Alla de projekt hon initierat och drivit för meänkielis och tornedalingarnas skull kan inte nämnas till följd av utrymmesbrist. Det är oavsett allt en ödmjuk ledare Minoritet.se tackar av, i väntan på nästa projektavslöjande. Innan Birgitta stegar näbbskorna till bilen där biofilmsaktuella sonen Isak Rantatalo sitter och väntar, tillägger hon:

-Jag tycker att vi i framtiden ska prata om fyra, istället för tre, hållbarhetsmål. Där det fjärde handlar om kulturell hållbarhet, kulturarv och att bevara men också att utveckla.

LINNEA HUHTA

 

 

Sidan uppdaterad 2024-06-24