Artiklar
Hans Holma, Muonio sameby, Ritvaelsa Seppälä, stiftsadjunkt Luleå stift samt Terje Raattamaa, vice ordförande STR-T, i arbetsgruppen.

Bortrövade kvarlevor läggs åter till vila

Kvarlevor efter gravplundringar 1878 på Akamella gravkyrkogård ska åter bli människor som läggs till den sista vilan i en ceremoni den 18 augusti.

Idag ser kyrkan allvarligt att man godtog forskning i rasbiologiskt syfte och med på ceremonin finns bland annat biskopen i Luleå stift, ärkebiskoparna från Sverige och Finland liksom länets landshövding, Lotta Finstorp.

År 1664 invigdes gravkyrkogården i Akamella, strax söder om Muodoslompolo. Här begravdes personer bosatt i norra delarna av Pajala kommun. Denna smältdegel på Nordkalotten beboddes, som idag, av de som i dag identifierar sig som tornedalingar, lantalaiset, kväner och samer. Under den senare delen av 1800-talet hade den rasbiologiska forskningen kommit igång, inte bara samer utsattes, även Norrbottens finnar rönte intresse för denna forskning.

1878 utsattes  Akamella gravkyrkogård för utgrävning av 25 gravar och kranierna kom att hamna på ett universitet i Helsingfors, för anatomisk forskning - det talades om tornedalingar och samer som rastyper.

– Gravplundringarna blev en chock för den dåtida lokalbefolkningen. Det förekom protester men överheten såg inte människorna bakom kvarlevorna. De tog ingen hänsyn till lokalbefolkningens protester och det finns ännu kvar ett sår hos dem. Jag kan inte få ihop hur kyrkan så kunde skilja på folk, säger Ritvaelsa Seppälä, stiftsadjunkt och "meänkielipräst", som ingår i en arbetsgrupp som arbetar med att genomföra ceremonin med att åter få kvarlevorna i fridfull vila.

Förutom Svenska kyrkan som nu via Norrbottens stift vill ta ansvar för vad som hände i dåtid, ingår i arbetsgruppen Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T), som var den som gjorde hemställan om att återbördande av kranierna, samt Muonio sameby. I ett antal möten under den bättre halvan av maj har de anordnat möten i Karesuando, Muodoslompolo samt i Pajala, för information och samtal om ceremonin.

– Det är första gången som den meänkielitalande befolkningen deltar i en sådan här process. Nu får folket tillbaka något de förlorat. Det är en återupprättelse för de kvarlevor som rövats bort, säger Ritvaelsa Seppälä.

Ett stort stöd i arbetet har man haft i Carl-Erik Ojala, som på Uppsala universitet arbetar vid Institutionen för arkeologi och antik historia och som forskar kring insamlingen av de tornedalska kvarlevorna i Akamella. Terje Raattamaa, vice ordförande för STR-T, berättar för HB under kaffesamtalen i Pajala varför det är så viktigt med ceremonin den 18 augusti.

– Ceremonin startar en försoning och det är viktigt för oss som folkgrupp att synliggöra de historiska övergreppen och få förståelse för vad som verkligen hänt. Vi kommer bland annat att för skolorna sammanställa läromedel på svenska, finska och meänkieli om Akamella, säger Terje Raattamaa.

– Jag tycker att samtalen om detta varit uppbyggliga och identitetsstärkande. Det är viktigt att folket själv initierat och genomför ceremonin, säger Ritvaelsa Seppälä.

 

HASSE STENUDD

Sidan uppdaterad 2024-06-11