Då invigs Judiska museet

Den 6 juni 2019 slår Judiska museet upp sina portar igen, den här gången i Stockholms äldst bevarade synagoga i Gamla stan.

- Ett nästan okänt kulturarv synliggörs. Det var här allt började en gång i tiden – nu kan historien fortsätta, säger museichefen Christina Gamstorp på museets hemsida.

Den gamla synagogan blir utgångspunkten för det nya Judiska museet att berätta om judiskt liv i Sverige under nästan 300 år. Platsen bär på berättelsen om när de första judarna kom till Sverige, om hur de formade en judisk gemenskap och blev en del av det svenska samhället.

Synagogan, platsen, och kulturarvet kommer att lyftas fram i bägge utställningsdelarna. Både i basutställningen och i själva samlingen som även den fått nytt innehåll.
- Det har varit lite skralt med föremål från åren efter 1945 och nu har vi fått in lite nytt. Vi vill kunna berätta om hur det var att det var att komma till Sverige då, säger intendenten Yael Fried.

Ett av de nya föremålen är exempelvis en ryggsäck som en kvinna lämnat in till museets samling.
- Det var det enda hon hade med sig när hon kom med Kindertransport till Sverige, berättar Yael Fried.

Det judiska kulturarvet har ofta osynliggjorts. Under mer än 100 år kategoriserades exempelvis den predikstol som tillverkats på beställning av synagogan i Gamla stan som ”okänd kyrka”. Den judiska predikstolen samlades in som kyrkokonst och därmed försvann det judiska arvet.
- För mig har det varit viktigt att det nya museet lyfter fram relationen mellan minoritet och majoritet. Det är där det svenska och det judiska möts som något nytt växer fram. Det är därför vi öppnar det nya museet på Sveriges nationaldag – det svenska får maka på sig lite för att göra plats åt det svensk-judiska kulturarvet. Museet ska vara en öppen plats för alla som är intresserade och nyfikna på det judiska., säger Christina Gamstorp.

Hösten 2016 lämnade Judiska museet sina gamla lokaler i Vasastan i Stockholm och det har tagit tid att bygga upp det nya museet. Men nu är 6 juni satt som datum för invigningen och hela den veckan kommer museet ha olika aktiviteter i sin nya lokal. Ytan är ungefär den samma men det nya och unika är själva platsen.
- Det är Sveriges äldsta bevarande synagoga, säger Yael Fried.

I dag arbetar fem personer på museet. Nytt är att museet anställt en pedagog som arbetar med att ta fram nytt material och ett skolprogram.
- Vi vill ha ett program som är kopplat till läroplanen och utställningen och hoppas på så vis att vi ska få en bättre kontakt med skolorna genom ett mer genomtänkt program. Det ska finnas ett mervärde att beska museet för eleverna, menar Yael Frid, som haft ordet tillgänglig som ledord i sitt arbete under de här åren.

Hon säger vidare:
- Den största utmaningen är tiden nu när vi satt ett datum för öppning.


MALIN A JUNKKA

 

 

Sidan uppdaterad 2019-02-04

Historik Judiska museet

1987 grundade Viola och Aron Neuman Stiftelsen judiska museet. Redan på ett tidigt stadium fanns ett stort intresse kring tanken på ett judiskt museum. Att finna lämpliga museilokaler var dock inte lika lätt. Ingen institution var beredd att hysa nykomlingen under sitt tak. Till slut fick museet sin plats i ett före detta mattlager i Frihamnen.

Där visades utställningar om judiskt liv fram till 1992, då man flyttade till Hälsingegatan i Vasastan, i vad som tidigare varit gymnastiksal för Vasa högre flickskola. Där utvecklades en mångfacetterad verksamhet med basutställning och tillfälliga utställningar, seminarier och föreläsningar.

 

1994 fick Judiska Museet Svenska museiföreningens pris Årets museum med följande motivering; ”Att visa det positiva som skaparglädje, konst och livsvilja i kampen mot negativa och mörka krafter gör Judiska Museet till en viktig aktör i kampen mot okunskap, rasism och främlingsfientlighet”

I början av 2019 påbörjas en ny era i museets historia; ett nytt museum skapas för att kunna foga ytterligare en pusselbit till det svenska kulturarvet. Då öppnar museet i nya lokaler på Själagårdsgatan i Gamla stan. Där låg tidigare en synagoga, men byggnaden har också fungerat som auktionskammare, polisstation, och sjömanskyrka. Mellan 1795 till 1870 var platsen  synagoga och församlingslokal för Stockholms judiska invånare. På så sätt är flytten dit som att komma hem för ett museum vars uppdrag är gestalta den svensk-judiska historien och kulturen.

 

Yael Fried. Foto: Privat
Yael Fried. Foto: Privat
Christina Gamstorp. Foto: Privat
Christina Gamstorp. Foto: Privat

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?