Daniel lockar fram meänkieli med hjälp av lek

På Snömannens förskola på Hertsön i Luleå samlas de små barnen kring Daniel Särkijärvi. I ett kick, med små medel, har han dem i sin hand och Daniel och barnen befinner sig inne i en annan värld där meänkieli blir naturligt.

 

Ur hans kappsäck dyker allehanda spännande saker upp och utan att märka det använder barnen en vokabulär där meänkieli varvas med svenskan.

Daniel Särkijärvi är en uppskattad meänkieli-inspiratör som reser runt i länet, och i landet, med sin spännande kappsäck i vilken bland annat en talande papegoja tagit sin boning i. Hans mål är att revitalisera meänkieli. I botten finns en halvtidstjänst på Meän Aketeemi.

Han träffar barn, föräldrar, skolfolk och beslutsfattare på teatrar och bibliotek. Han besöker kommuner söderut som ordnar med dagar om de nationella minoriteterna. Efter många om och men blev Luleå förvaltningskommun för meänkieli och samiska i februari 2018. 
-Det blev en verklig rivstart och det är roligt att få vara en del av det som nu händer i Luleå kommun, säger Daniel Särkijärvi.

Han har vecklat ut en sjö på golvet och men eftersom Daniel Särkijärvi är en usel fiskare får barnen hjälpa till och med ett metspö dra upp fiskar ur sjön. ”Kala” (fisk) säger de. ”Yks, kaks, kolme, neljä…”, det blir många fiskar. Daniel gräver fram en ”kärme”, ”hirvi”, ”hämhäkki” ur kappsäcken. Barnen är med på noterna.

Som en riktig sjörövarkapten låter Daniel en talande papegoja blicka fram ur kappsäcken. Från den stunden är barnen på Snömannens förskola på Hertsön i Luleå sålda. De upprepar ord och räknar på meänkieli.

När Daniel Särkijärvi ska bege sig iväg från lekrummet springer några barn efter honom och försöker hejda honom vid dörren; ”Du får inte gå” skriker ett barn efter honom. ”Kommer du nästa gång igen”? Säger ett annat barn.

Efteråt sitter minoritet.se med Daniel Särkijärvi och Anneli Fagerstedt, som är förskolechef på Snömannens förskola, och smälter det vi fått uppleva. ”Kommer du nästa gång igen”, är ord som värmer.
– Det är jätteviktigt att lärandet blir lustfullt och lekfullt samtidigt som det är pedagogiskt, säger Anneli Fagerstedt, som uppger att man jobbar med både meänkieli och finska i förskolan.

Här har övergången till minoritetsspråken gått smärtfritt och resurserna är främst den personal som finns på förskolan och som talar minoritetsspråken.
– Det som händer i Luleå med starten av en tvåspråkig förskola är oerhört och det känns fantastiskt att få vara med och stärka de här barnens identitet och kulturer. Luleå har en ambition att satsa högt och bli bäst i Sverige på det här, säger Daniel Särkijärvi.

HASSE STENUDD

 

Sidan uppdaterad 2018-12-10