Initiativtagare till galan är Dusan Marinkovic, en ung romsk artist och aktivist med rötterna i Balkan. Foto: Fredrik Sieradzki

Dusan står bakom prisgala för romska hjältar

Den 27 september samlas representanter för det romska civilsamhället i Sverige på Malmö rådhus för att dela ut priser till kreativa och drivande romska kulturprofiler, eldsjälar och aktivister. Initiativtagare till galan är Dusan Marinkovic,

 

- Syftet med priserna är att stärka de förebilder och positiva krafter som finns bland romer i Sverige, säger Dusan när minoritet.se träffar honom i en paus mellan studierna på projektledarutbildningen och ett av hans två jobb.

Trots att han har många järn i elden verkar Dusan inte stressad. Han är snarare glad att kunna prata om det han brinner för: att hjälpa unga romer att drömma och förverkliga sina drömmar och lyckas i Sverige – och känna stolthet över sin romska identitet.

Det romska och resande civilsamhället har nu nominerat 55 kandidater till de fem olika priserna på galan som fått namnet ”Himlen, jorden och hjulet”. Galan, som är Dusans idé, arrangeras av föreningen Tehara Media med stöd av Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö och Malmö Ungdomscentral. Finansiärer är Region Skåne, Malmö Stad och ABF. Det har inte blivit något pengaregn. Visserligen står Malmö Stad för lokalen och maten, men budgeten på 60 000 kronor är minimal. 
- Vi har fått fokusera på det viktiga, säger Dusan som själv förtjänar vara en av de nominerade på sin egen gala.

Han föddes i Serbien 1997. Sitt förnamn har Dusan fått till minne av sin morbror som, 14-år gammal, mördades av serbiska nynazister när hans mamma var gravid med Dusan. När han var fem år gammal flyttade familjen till Malmö.

Trots att han är blott 22 år har han hunnit med mycket i livet, som artist, journalist och romsk aktivist. Redan 12-13 år gammal var han rappare och började reflektera över romska frågor och deltog bland annat i en dokumentärfilm om unga romer. Han var, som 14-15-åring med och skapade utställningen ”Mura Romani Familja”, ”Min romska familj” på Malmö museum och fick exponera två av sina låtar i utställningen. Tidningen Metro kallade då Dusan för ”…Malmös yngsta aktivist”.

Som 15-åring fick han jobb som ungdomsreporter på SVT. Han fick jobba mycket under supervalåret 2014 och gjorde ett så bra jobb att han erbjöds ett förlängt kontrakt.

Dusan valde dock att inte förlänga kontraktet:
- Det kändes som att jag blev ett alibi för att uppfylla mångfaldspolicyn. Jag gillade inte att man bara lät mig göra vissa typ av inslag. Jag vill ha jobb för att jag är grym på det jag gör. Det fick han också. Inför valet 2018 fick Dusan göra inslag som inte hade någon koppling till varken romer eller förortsliv.

Han tycker att mycket har hänt sedan debatten efter avslöjande om att polisen hade fört ett så kallat romskt register. 
- Vi började prata om vad en rom är och vi har uppmärksammat vår situation i Sverige, säger Dusan. Det är bra menar man, samtidigt är det ett stort problem att många romer känner en hopplöshet,  de känner sig dömda på förhand för att de är romer.

- Behovet av att ha föredömen är extra viktigt för oss romer. Men då måste man känna till dem. Jag hade själv inga romska förebilder när jag växte upp. Jag visste till exempel inte vem författarinnan Katarina Taikon var förrän jag var 18 år gammal.

Just Katarina Taikon har fått ge namn till ett av priserna på galan. Ett annat pris är uppkallat efter den världsberömda stumfilmsstjärnan Charlie Chaplin, vars mor tillhörde resandefolket i England. Ett tredje uppkallat efter den store jazzgitarristen Django Reinhardt som uppfann en egen Jazz-stil.

Skådespelerskan, sångerskan, dansaren och den romska aktivisten Salamanca Gonzalez är nominerad till både Katarina Taikon- och Charlie Chaplin-priset. Hon ser galan som oerhört viktig:
- Det är underbart att det finns ett sånt pris nu. Det ger en styrka och en självsäkerhet till den romska befolkningen, som minoritet i Sverige”, säger Salamanca.

Blir priset och pristagarna omtalade i medier och det till exempel sänds i TV, tror hon att det kommer det att sätta romerna på kartan för majoritetsbefolkningen i Sverige.
- Jag tycker att det är bra att man får upp ögonen för den betydelse som romer haft i svensk historia och politik med mera. Vi är en del av det svenska kulturarvet.
Hon pekar på att Sverige trots allt gör mycket för att romer ska komma in i samhället och för att diskrimineringen ska försvinna.

- Ett sånt här pris är i linje med detta arbete som började med Katarina Taikons kamp på 1960-och 70-talet. Jag känner stor tacksamhet att Sverige som stat har lärt sig av sina misstag kring hur de behandlade romer förr.

Förutom sin gärning som artist föreläser Salamanca även om romer och strategier för romsk inkludering. Nu håller hon på med ett projekt för att Sverige ska få sin första romska nationalteater i Göteborg.

Även den kände romske artisten och författaren Hans Caldaras som själv blivit nominerad till Katarina Taikon- och Django Reinhardt-priset är lyrisk över galan.
- Det här är ett jättebra initiativ till att inspirera ungdomar. Tyvärr finns det fortfarande en destruktiv självuppfattning bland många romer, på grund av vår historia och diskrimineringen i samhället. Det här priset lyfter det romska på ett positivt sätt och kan bidra till att inspirera ungdomar att utbilda sig och skaffa sig en ställning i samhället. Ge dom ett hopp, säger Hans.

Han pekar på att det hindren i samhället för romer.
- Vi blir kollektivt bedömda. Framför allt inom den privata sektorn, är det inte ovanligt att inte bara bli bedömd utifrån kunskap och kompetens. En del romer har därför tyvärr valt att byta till svenskklingande efternamn för att komma in på arbetsmarknaden”, säger Hans Caldaras.  

- I dag har några av oss romer en plattform i samhället. Vi kan få medier att uppmärksamma oss på ett positivt sätt. Den här galan är ett sådant initiativ. Kärleken övervinner alltid ondskan, avslutar Hans Caldaras.

Fredrik Sieradzki
 

 

Sidan uppdaterad 2019-09-19